Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Camerarius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 CAMERARIUS.
hvilken egenskap det redan i 13:e seklet undanträngt det äldre namnet. Franken blef nu slägtens hemland, och
kring Bamberg lågo Camerariska slägtgodsen.
Konrad Camerarius var Tyska Ordens riddare och komthur
för ordenshuset i Nürnberg, † 1361; de fleste medlemmarne vunno dock sitt anseende som lärde och
diplomater.
Tab. 1.
Johan Camerarius.
Son:
Joakim Camerarius, f. 1500 12/5 i Bamberg;
magister i Erfurt 1518; professor i Tübingen;
professor i latin och grekiska i Leipzig 1541;
Melanchtons vän och en af grundläggarne af grekiska
litteraturens studium i Tyskland; † 1574 17/4 derst.
Gift 1527 i Nürnberg med en Truchsess von
Gnürsberg, † 1573. Hans porträtt finnes i Christlicher
Abschiede Rittermessiger Personen etc. Hamburg
1593 och skrifter i Jöcherts Gelehrten-Lexikon.
Son:
Joakim Camerarius, f. 1534 6/11 i Nürnberg;
med. doktor i Padua 1562; berömd läkare och
botaniker i Nürnberg, der han inrättade ett collegium
medicum 1592; † 1598 11/10; vidare om honom se
Jöcherts Gelenrten-Lexikon och Ersch und Gruber,
Allgemeine Encyklopädie der Wissenschaften. Gift
med Maria Rummlin von Lohnerstadt.
Son:
Ludvig Camerarius, adlad Camerarius, f.
1573 22/1 i Nürnberg; studerade rättsvetenskap vid
universiteten i Leipzig, Helmstedt och Altdorf;
reste till Italien och uppehöll sig länge i Padua;
juris doktor i Basel 1597; kurfurstligt råd hos
Fredrik d. 4:e af Pfaltz i Heidelberg, 1598; hofråd
derst. 1600; bivistade 1603 och 1608 riksdagarne i
Regensburg och förde vid den senare directorium
ibland protestanterne liksom äfven år 1613;
kurfurstligt geheimeråd 1611; följde kuradministratorn
Johan af Zweibrücken till kejsar Rudolf d. 2:e, som
ville taga honom i sin tjenst, hvilket hindrades af
kejsarens död; sändes till kejsar Matias 1613 för
att erhålla dispensation och konfirmation för den
18-åriga hertig Fredrik af Pfaltz, som ock samma
år tillträdde kurfurstevärdigheten och regeringen;
var de följande åren kurfursten Fredrik d. 5:s
sändebud i Tyskland; följde med sin herre till
Böhmen 1619; Schlesiska furstarnes och ständernas
kansler 1620; följde efter slaget på Hvita Berget
konung Fredrik i landsflykt till Holland, sedan han
förut utfört en beskickning till Nedersachsiska
ständerna och konung Kristian d. 4:e i Danmark 1622;
han blef, utan att lemna sin herres tjenst, s. å.
Axel Oxenstjernas korrespondent; sändes af Fredrik
af Pfaltz som legat till Sverige 1623 samt ånyo
1626; gick i svensk tjenst och blef svensk resident
i Haag hos Generalstaterna s. å.; fick fullmakt att
underhandla med franska sändebudet de Charnacé
om ett off- eller defensift förbund mellan Sverige
och Frankrike; afsked från residentskapet i Haag
med vilkor att för sin återstående lifstid förblifva
kronan Sveriges geheimeråd 1641; flyttade från
Haag till Leiden och 1642 till Gröningen, der han
bodde i 10 år; fick 1649 d. 1 Augusti öppet bref
att introduceras på svenska Riddarhuset, ”efter han
var af patriciorum slägt i Nürnberg och ständerna
i Böhmen vid förra kriget honom för en medlem
ibland ridderskapet antagit, han ock utom dess tjent
kronan Sverige i en ganska rund tid uti en så
förnämelig charge med mycket beröm”; flyttade till
Heidelberg 1651; † s. å. 4/10 derst. Egde gods i
Sverige, deribland Lässebo i Kronebergs län; om
denne märkvärdige mans lefnad och skrifter se
Biogr. Lexikon, ny följd 3:. 53, 382.
Barn:
Anna Katarina. Gift 1642 med svenske
geheimerådet och legaten i Konstantinopel Paul
Stirassburg, f. 1595 3/4 i Nürnberg, † 1654.
Joakim, f. 1603, † 1687. Se Tab. 2.
Tab. 2.
Joakim (se Tab. 1), f. 1603 1/6 i Heidelberg;
student derstädes 1618; disputerade i Tübirgen
1622; student i Leiden 1623; följde med fadren
på resan till Sverige s. å.; reste till England och
Frankrike 1625; disputerade i Lejden 1626; reste
i Italien och Schweiz, och disputerade i Genève
s. å.; återvände till Holland 1628; gick i k. Gustaf
d. 2:e Adolfs tjenst 1631; sändes till Würtzburg
för att underhandla med engelska gesandten s. å;
följde efter konungens död rikskanslären med arméen
till Heilbronn och ”immitirte” på kanslärens
befallning pfaltzgrefven Ludvig Filip som administrator
af Pfaltz 1633; svensk resident vid pfaltziska och
närbelägna hof s. å.; följde med kanslären och
hären till Mayntz och gick derifrån med arkivet till
Strassburg 1634; var kanslären följaktig till
Frankrike och Holland; reste för andra gången till Sverige
1637, der han då fick ”seine andere Rathsbestallung”;
for från Amsterdam ånyo till Stockholm 1641,
hvarifrån han återkom till Haag 1642; fick, med
dr. Kristinas tillåtelse, som kurpfaltziskt råd och
gesandt tillträde till fredsunderhandlingarne i Münster
1645; fick vid sin återkomst från Osnabrück till
Gröningen ett tacksägelsebref af dr. Kristina; reste
till Sverige 1648 och bivistade ”als ein Reichstand”
riksdagen 1649, hvarom dock ej något förekommer
i Ridderskapets och Adelns protokoll för detta år;
återvände till Holland och Pfaltz; hade audiens hos
k. Karl. d. 10 Gustaf i Stettin 1655, hvarefter han
begaf sig till Heidelberg och kejsarvalet i
Frankfurt; flydde för de franska vapnen från sitt hem i
Heidelberg till sina gods i Aurach 1674; † 1687
24/11 som svenskt och kurpfaltziskt råd. Om honom
och hans skrifter se Biogr. Lexikon ny följd 3: 57.
Det stora Camerariska Biblioteket uppbrändes till
största delen vid Heidelbergs förstöring af
fransmännen 1693; större delen af Camerariska
handskriftsamlingen — deribland dessa båda märkvärdige
diplomaters brefväxlingar — är förenad med kungl.
samlingarne i München. Öfver honom finnes slagen
en skådepenning med hans porträtt och titlar å ena
och vapen å andra sidan.
Barn:
En son, som skall grämt sig till döds öfver
Camerariska Bibliotekets (se ofvan) förstöring 1693.
Johan Filip, f. 1671, † 1710. Se Tab. 3.
En dotter, † strax efter fadren.
Tab. 38.
Johan Filip (se Tab. 2), f. 1671, bodde på
sina gods i Franken; † 1710.
Son:
Filip Engelbert Adam till Steeg-Aurach på
Bischberg, f. 1704, medlem af det omedelbara
riksridderskapet i Franken. Atten är längesedan utdöd.
Källor: utom de i texten anförda: R. Reg. f. 1649,
p. 346; Biogr. Lexikon anf. st.; Handl. rör. Skand.
Historia 29: 327, 351; 35: 100 fj.; Siebmachers Wappenbuch
5: 1; Segismund Feyrabends Wappenbuch 1579;
Hildebrand, Minnespenningar öfver enskilda svenska män ocu
qvinnor; Jöchert, Allgemeines Gelehrten-Lexikon; Iselin,
Historisch- und Geographisches Lexikon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
