Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cederholm - von Ceumern - Charpentier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44 CHARPENTIER.
Isak Cederholm, adlad Cederholm, f. på
1680-talet; volontär, förare och sergeant af Lifgardet
1709; löjtnant vid Kronebergs reg. 1710; kapten
af Närikes och Värmlands Reg. 1713; adlad jemte
brodern Bernhard 1714 d. 19 Augusti; fick en kula
i halsen i slaget vid Gadebusch; konfirmerad i
ofrannämda kaptensbeställning 1716; † 1718 ogift i
Stockholm och slöt således sjelf sin adliga gren.
Källor:
å Riddarhusgenealogien; Stiernmans Matrikel
: 1103.
Adel. ätten von Ceumern.
Vapen: a) af år 1662: En blå sköld med tre (sic) röda balkar fördeld. Ofvan och nedan för dem en
stjerna.
Ofvanpå skölden en öppen tornerhjelm och uppå den två beväpnade armar, fattande uti händerna
en sexstrimmig stjerna; täcket och kransen med gult, rödt och blått fördelte.
b) af år 1684: det förra sköldemärket blir sålunda förbättradt: att de tvenne (sic) balkar, som det
fördela, blifva, i stället för det de tillförene voro röda, nu utaf silfver; ofvan och nedan för dem en
försilfrad femuddad stjerna. På skölden en öppen tornerhjelm och uppå den två beväpnade armar, hållande
i händerna en försilfrad femuddad stjerna. Kransen och löfverket med silfver och blått sirade och beprydde.
Ätten är introducerad på Riddarhuset i Riga.
Tab. 1.
En Ceumerus bodde i Langensaltza i
Thüringen.
Söner:
Kasper Ceumerus, adlad von Ceumern, f.
1613 i Langensaltza; blef, efter förberedande
studier och resor i främmande länder, advokat i Dorptska
Hof- Land- och Krigsrätten; assessor derst. uti 10
år; generalauditör i 4 år; ridderskapets i Livland
sekreterare 1660, då han som meddeputerad från
ridderskapet var i Stockholm; adlad 1662 d. 31
Oktober; assessor i Dorpts Hofrätt och landtrichter
i Pernauska kretsen; medlem af
Reduktionskommissionen 1683; fick 1684 d. 25 Juni konfirmation
på sitt adelskap och förbättring af vapnet, då äfven
hans brorssöner Kristian och Johan Kasper
Ceumerus intogos på hans adelskap; vice president i
Dorpts Hofrätt; landtråd; brukad i extra
kommissioner och isynnerhet vid gränsregleringen med
moskoviten. Skrift: Theatridium Livonicum, Riga 1690,
4:o; † 1692 22/11, barnlös och slöt sjelf sin adliga
gren. Gift med en von Dreijling, trol. af en adlad
men ointroducerad ätt.
En Ceumerus. Se Tab. 2.
Tab. 2.
En Ceumerus (Se Tab. 1).
Söner:
Kristian Ceumerus, adlad von Ceumern,
assessor vid Landträtten i Pernauska kretsen;
intagen jemte sin broder Johan Kasper på sin
fars Kaspers adelskap 1684 d. 25 Juni; lefde
1692.
Johan Kasper Ceumerus, adlad von
Ceumern. Se Tab. 3.
Tab. 3.
Johan Kasper Ceumerus, adlad von
Ceumern (se Tab. 2); assessor vid Landträtten i
Wendiska kretsen. Gift troligen med en Biesemwinckel;
syster till landshöfdingen Justus Biesemwinckel,
adlåd och friherre von Palmenberg, N:o 114.
Barn: j
? Johan Karl till Sunila; ärfde sin morbroder
friherre Justus von Palmenberg; musketerare af
Gardet 1715; sergeant 1716; fänrik 1717; löjtnant
1718; afsked på 1720-talet; begaf sig till Livland.
? Paul Kristofer, fänrik vid öfverste Nieroths
Reg.; fången i Ryssland; löjtnants afsked 1727.
? Katarina Elisabet. Gift med assessorn Antonius
Christiani, adlad von Sternfelt, men ej introducerad.
Medlemmar af ätten utan kändt samband med
stamfadren:
Gottfrid von Ceumern, som utgifvit:
Frühlings-Parnass och skrifvit en sång till generalguvernören
grefve Erik Dahlbergs ära. Karl Ernst von
Ceumern; öfverste. Gift med friherrinnan Dorotea
Elisabet von Budberg, f. 1742 26/7; dotter af
ordningsrichtern friherre Ötto Fredrik von Budberg n:o 98
och hans 2:a fru Barbara Helena von Zimmerman.
B. A. von Ceumern, arfherre till Orgishof; major;
lefde 1788.
Källor: R. Reg. f. 1662, p. 530, f. 1684 p. 665;
Stiernmans Saml. i Upsala Bibl.; Hupel, Miscelaneen; Lagus,
Finska Adelns gods och ätter; Riddarhusgenealogierna;
Tilasska Saml.; Schönfelts Matrikel; Pabst und Toll,
Ehstund Livländische Brieflade 2: n:o 964.
Friherrl. ätten Charpentier.
Vapen: Bibehållande adliga stamvapnet med följande förbättringar, nämligen uti blått fält en
naturligt målad, mot höger vänd och uppå grön mark stående hjort med förgylda horn, som vänder hufvudet
tillbaka och med begärliga ögon ser neder åt en på sidan om honom af gulgrå sten uppmurad och med
silfver maçonerad brunn, samt derutur ett uppstigande vattusprång af silfver. Öfvanpå står en
friherrekrona mellan tvänne med äfven friherrekronor krönte och med fem gyldene byglar försedde öppna
tornerhjelmar. Öfver friherrekronan sväfvar en gyldene vase, som kastar gyldene strålar dels neder uppå
friherrekronan, dels genom kronans öppning neder på blå skölden. Utur den högra hjelmkronan uppräcker
en stålklädd höger arm, förande i handen ett blått svärd med guldfäste mellan tvänne fanor med förgylda
spetsar och stänger, den till höger blå och den till venster röd; och utur den venstra hjelmkronan
uppstiger till mer än hälften en framvänd både sotig och svartklädd man med guldknappar; förande i högra
handen en svart brand med utbrytande tre röda eldslågor och hållande den venstra handen i
sidan-Sköldhållare äro till höger en eldsprutande, grön guldsprängd salamander, omgifven till nedre delen med
röda flammor och eldslågor; och till venster en naturligt målad lokatt, bägge med utvända hufvuden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
