Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gyllengrip - Gyllenhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GYLLEÉNHJELM. 99
af guld och rödt, tvärs öfver delt står med ett, silfver halsband, chargerad af tre röda strålar. Men af
sjelfva friherrliga vapnet är det första fältet rödt, deruti en grön fruktbärande ek med dess utspridda
rötter sig visar, till hälften af en silfver skepps-såg, en face stäld, afskuren. Det andra och tredje fältet
är blått, hvaröfver en bjelke af silfver ligger, den högra delen chargerad med trenne hermeliner, den
venstra med en Mercurii staf, accompagnerade hvardera af en guld billet en chef och ett gyllene granat
äpple en pointe. Det fjerde fältet är svart, och derutinnan ett guldberg af tre spetsar, uppå hvars
medlersta en silfvermåne hvilar, men på venster en chef glimrar en gullstjerna. Ofvan på skölden stå tvänne
öpna tornerhjelmar med en friherrlig krona på hvardera och emellan. Utur den högre hjelmkronan
uppstiger öfverdelen af en lika med stamvapnet blassonerad grip emellan tvänne buffelhorn, det högra af
guld och blått; det venstra af silfver och rödt midt i tu componeradt; uppå den venstra hjelmkronan
hvilar ett ifrån bröstet slitet renhufvud af naturlig färg, emellan hvars horn en blå bjelke ligger,
chargerad af en silfvermåne; löfverket är af guld, silfver, blått, rödt och svart och hålles vapnet af tvänne
lappar, hvaraf den högra håller en pil, men den venstra en båga uti utsides händerna.
friherrl. ätt. Om honom och hans förfäder se
introducerade adl. ätten Gyllengrip, n:o 80.
Källa: Afskrift af original-triherrediplomet i Tilasska
Samlingen; Riddarhusgenealogien.
Gabriel Gyllengrip, n:o 80, friherre
Gyllengrip 1735 d. 7 Juli och som sådan ej
introducerad; dog barnlös och utgick med honom hans
s
Adel. ätten Gyllenhjelm.
Vapen: Ett halfft Leyon förgylt vthi blåt fieldh, med en huit försölfrat Ström snedt genom
wapnet vnder Leyonet, ther opå en förgylt Tornerehielm medh en rödh och huit Rosenkrantz, ther ofwån
opå Try Baner, thett midelste blått, ther vti en förgylt Whase, The andre tw på huarie Sijde fördelte
med tre färger, Nembligh Blåå, Hwithe och Rödhe, medh förgylte glafuer och vdder och på huar sijde
på det medelste Baneret två förgylte Leione-Ramer, med blåt och förgylt Hielmetäckie.
Flere furstars af Vasaätten naturliga barn hafva kallats Gyllenhjelm, nämligen: hertig Johans,
sedermera konung Johan d. 3:s8, se nedan; hertig Karls, sedermera konung Karl d. 9:s, son Karl Karlsson,
adlad och friherre Gyllenhjelm, se nedan; Karl Filip, hertig af Södermanland, Närike och Värmland, f.
d1601 22/4 i Reval, † 1622 25/1 i Nyköping, hade 1620 5/3 i Örebro uppgjort ett hemligt
äktenskapskontrakt — tryckt i E. Lundströms Dissert. de Sudermanniana, Ups. 1747, 1749, 2: 76 — med sin
halfbroders, Karl Karlsson Gyllenhjelms, svägerska Elisabet Ribbing, f. 1595 28/6; dotter af riksskattmästaren
Seved Svensson Ribbing (n:o 15) och Anna Eriksdotter (Gyllenstjerna n:o 3); hon blef sedan gift med
sin sysslings son. landshöfdingen Knut Liljehök (till Fårdala, n:o 1) till Tråvad och Klastorp. Dotter:
Elisabet Karlsdotter Gyllenhjelm, f. 1622, posthuma; kammarjungfru (hoffröken) hos drottning Kristina,
af hvilken hon fick Tynnelsö och Sela-ön i Södermanland 1644; hofmästarinna hos drottning Hedvig
Eleonora 1655. Gift 1:o 1645 13/11 på Stockholms Slott med landshöfdingen Axel Turesson (Natt och
Dag, n:o 13) till Dagöholm och Tynnelsö, f. 1621 21/6, † 1647 24/8; 2:o med hofmarskalken Balthasar
Marskalk, friherre Marskalk, n:o 70, till Kronenburg och Tynnelsö, f. 1623 25/7, † 1685 26/3, barnlös.
Hertig Johan till Finland, sedermera konung Johan d. 3:e, hade som ogift nedanstående naturliga
barn med Karin Hansdotter, hvilken lefde ännu 1594 och skall i vapnet fört två stjernor öfver och en
dylik under en sparre; dotter af Hans Klasson och Ingeborg Åkesdotter; hon blef sedan 1:o gift med
hertig Johans småsven Klas Andersson Vestgöte till Vik och Koskis, som förde i vapnet två skäktor af
silfver, lagda som ett andreaskors med spetsarna uppåt, fältet rödt; halshöggs och steglades i Stockholm
1563 för delaktighet i hertig Johans upprorsförsök (med honom hade hon en dotter: Brita Klasdotter,
troligen född 1563, posthuma; gift 1593 Söndagen efter Påskdagen i Åbo (ej på Riddarhusgenealogien) med
ståthållaren Karl Göstafsson (Stenbock, n:o 12), friherre till Toftaholm och Kongslena, † 1609 (enligt
Riddarhusgenealogien 1634 på Gripsholm, hvilket torde vara oriktigt); 2:o 1572 med ståthållaren i Åbo
Lasse Henriksson Hordeel, adlad 1576, men ej introducerad, † 1591 6/6.
Barn:
Sofia Johansdotter, adlad Gyllenhjelm, f. 1556
eller 1559; fick af sin fader, k. Johan d. 3:e 1577
2/1 57 gårdar i Finland; adlad jemte sina
samsyskon Julius och Lucretia s. å. 30 Mars, (uppgifves
dött 1583, men hvilket ej torde vara rätt, om
sonen Jakob verkligen är född 1583 20/6 i Reval,
ty sonen Johan, † 1640 10/3 (ej 1642) på Steninge
är yngre än Jakob, enligt k. Sigismunds
bekräftelsebref på friherrskapet Ekholmen 1594, tryckt i
bilagorna till k. Karl d. 9:s Rimkrönika). Gift 1580
14/1 på Vadstena Slott, då k. Johan höll bröllopet,
med generalfältherren Pontus de la Gardie (n:o 4),
friherre till Ekholmen, f. 1520, † 1585. Deras barn
fingo af k. Sigismund stadfästelse på alla Julius och
Lucretia Gyllenhjelms efterlemnade gods 1594.
Julius Johansson, adlad Gyllenhjelm, till
Kjulögård, Kappelstrand i Pargas socken i Finland och
Berga i Ununge socken i Upland, f. 1560; adlad
1577 d. 30 Mars jemte sina samsystrar, då han fick
för sig och sina lifsarfingar af k. Johan ”af
synnerlig ynnest och faderlig benägenhet” under adlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
