Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hara - Hardung - Harenc - Haselberg - Hastfehr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HASTFEHR.
1639 d. 5 September; öfverste; skjuten i slaget vid
Leipzig 1642 23/10 och utgick ätten med honom på
manssidan; hans vapen uppsattes i Pelkäne kyrka.
Gift med Agneta Arvidsdotter Gyllenankar; dotter
af hofjunkaren Arvid Henriksson Gyllenankar, n:o
47 till Sillevik och Vällinge. De hade ett enda
Barn:
Kristina. Gift 1645 18/11 i Stockholm (Riddar-
115
husgeneal.) med ryttmästaren Johan Birkholtz, n:o
94, till Myttulä, f. 1615, † 1663 och begrafven i
Pelkäne kyrka.
Källor: R. Reg. f. 1639 p. 1702; f. 1643, tom. 2 p. 918,
1013; Stiernmans Höfd. M. 2: 403; Lagus, Finska Adelns
gods och ätter; de la Gardieska Arkivet 9: 95;
Riddarhusstamtaflorna; Vallenius, Finska Riddarhuset s. 57; A.
Rothovii, Likpredikan öfver Johan Birkholtz.
Adel. ätten Hardung.
Vapen: ”det vanliga Hardungska vapnet”. Enligt Siebmachers Wappenbuch förde slägten Hardung
en fyrdelad sköld, hvars 1:a och 4:de fält voro af guld och deri två nedåtvända svärd; 2:a och 3:e fälten
bestå af gallerverk; på skölden en öppen krönt tornerhjelm, ur hvilken uppreser sig ett svärd med udden
uppåt mellan två horn, det högra öfverst af guld, nederst med gallerverk, det andra tvärtom.
Tab. 1.
En Hardung af gammal adlig slägt från
Magdeburg.
Söner:
Ernst Henrik. Se Tab. 2.
Hans Otto, kapten i svensk tjenst, stupade i
tyska kriget.
Johan, kaptenlöjtnant i svensk tjenst, stupade
i tyska kriget.
Tab. 2.
Ernst Henrik (se Tab. 1), theologus. Gift
med Anna Veronica von Wallersheim.
Son:
Johannes Nicolaus Hardung, natural.
Hardung; regementsqvartermästare vid ett svenskt
regemente i Polen 1655; afdankad vid freden 1660,
då han åter började idka studier; teologielicentiat i
Rostock 1672; prost och kyrkoherde i Rango i
i Livland; sedan i Wolmar, samt assessor i
Livländska Öfverkonsistorium; fick sitt adelskap kon-
firmeradt 1690 d. 22 Februari, sedan han med bref
och sigill utur hertigdömet Magdeburg betygat,
huruledes de Hardungar en gammal slägt i
Tyskland är, som af tappre och vittre män florerat
hafver, de der af romerske kejsaren uti åtskilliga
förnäma och angelägna tjenster brukade varit,
dessutom har hans farbröder uti Sveriges kronas tjenst
under varande tyska krig låtit sig bruka och adliga
charger beklädt: behöll namn och vapen; slagen af
ryssarne på ett parti ej långt från Wolmar 1708,
begrafven i Pernau och slöt ätten på manssidan,
då han ej egde någon son, utan endast döttrar,
gifta med adliga personer och öfverofficerare.
Döttrar:
Anna Katarina.
Sofia Elisabet.
Euphrosyne.
Källor: R. Reg. f. 1690 p. 561; Palmsköldska Saml.;
Stiernmanska Saml. i Upsala Bibliotek; Siebmachers
Wappenbuch 4: n:o 85.
Friherrl. ätten Harenc.
Vapen: Okändt.
Guillaume Harenc, adlad och friherre
Harenc, adlad 1727 d. 4 Augusti, introd. å n:o
1820, friherre 1728 d. 25 November, men tog som
sådan ej introduktion, dog ogift och slöt sin fri-
herrliga ätt. Om honom se introducerade adel.
ätten Harenc n:o 1820.
Källor: Vitterhets- Hist. och Ant. Akademiens Handl.
ny följd del 5; Riddarhusstamtaflan.
Vapen: Okändt.
Adel. atten Haselberg.
En Haselberg.
Söner:
Gabriel Peter Haselberg, adlad
Haselberg, juris doktor; öfverapellationsrättsråd i
Greifswald; adlad och undfick diplom 1810 den 22
November jemte brodern Lorens Vilhelm; president
i ofvannämda rätt; † 1838.
Lorens Vilhelm Haselberg, adlad
Haselberg, medicinedoktor; arkiaters namn 1797; pro-
fessor vid Akademien i Greifswald; adlad och
undfick diplom 1810 den 22 November jemte brodern
Gabriel Peter, † 1844. *
Barn:
En son, medicinedoktor; regerings- och
medicinal-råd i Stralsund.
Källa: Posttidningen f. 1797, n:o 113; f. 1811 n:o 55;
Kneschke, Neues Deutsches Adels Lexikon.
Adel. ätten Hastfehr.
Vapen: En gyllene sköld, deri tre svarta krönta oxhufvuden, 2 och 1 satta; på den öppna
tornerhjelmen två gyllene oxhorn och mellan dem ett likadant oxhufvud som i skölden.
Denna ätt jemte slägterna Wrangel och von Lode fick 1675 den 28 Sept. öppet bref att
introduceras i andra klassen på Riddarhuset, efter som de skulle vara gamla adliga ätter, som beklädt märkliga,
ja råds-embeten i Danmark (d. v. s. i Estland under danska tiden) och varit riddersmän.
Källor: R. Reg. f. 1675 p. 814; Vapenböcker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
