Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjort(vipa) - Hjärne - Hoghusen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
kamen ej kunde bli begrafven, enär hon, fru Sara,
ej ”allena” kunde på sig taga den omsorgen; detta
skedde således efter 1667 d. 20 November, då
systern Ingerd var död.
Barn:
Ingrid Hjort, lefde 1665, † redan 1667 20/11.
enka. Gift med öfverstlöjtnanten Peder Stråle af
Sjöared, n:o 223.
Sara Hjort till Hallstad, förde 1672 i skölden
en till höger springande hjort och på den öppna
HOGHUSEN.
enligt en handl. i grefve Erik Posses Saml. Gift
1:o med Josua Uddesson Örnflygt, n:o 84, i hans
2:a gifte; 2:o före 1659 med assessorn Krister
Liljecrona, n:o 254, f. 1624.
Källor: R. Reg. f. 1608 p. 388; Anekdoter rör. svenska
män 1: 13; Wieselgren, Sveriges sköna Litteratur 3: 127;
Handl. rör. Skand. Hist. 39: 170, 173, 179, 189; Verving,
Sigismunds och Karl d. 9:s Historier 1: Förspråk, 2: 150;
Riddarhusstamtaflorna; grefve Erik Posses Saml.; F. W.
Pipping, Om hjelten i sorgespelet Daniel Hjort, tr. i
Finska Vet Soc. Bidrag till kännedom af Finlands Natur
och Folk, häft. 8; Stiernmans Bibl. Suio Gothica 2: 143;
tornerhjelmen ett till höger vändt hjorthufvud
Herr kamrer Sandbergs Saml. i Kammararkivet.
Friherrl. och grefl. ätten Hjärne.
Vapen: a) Friherrl. vapnet: En med ett utböjdt tvärkors eller S:t Andreækors fyrstyckad sköld, på
hvilken en oval hjertsköld är lagd, innefattande stamvapnet: en svart båt, på bakstammen till venster
med fjädrar af samma färg sirad och bjelkvis stäld i guld fält. Öfre fältet af friherrevapnet är af guld
och föreställer en röd hatt med hermelins bräm, som betecknar rådsvärdigheten. Det andra fältet är
klufvet i tre lika delar, hvaraf den mellersta är en stolpe af guld och deruti en uppvärts stäld blå kanon,
de andra bägge delarne röda. Högra och venstra äro lika af blå färg och deruti bandevis en silfverström
och der ofvanföre en sjuuddig gnistrande stjerna. Tvärkorset är vid hvardera udden belagdt med en röd
brinnande granat. Ofvanpå skölden äro två öppna, krönta och med en friherrekrona emellan dem åtföljda
öppna tornerhjelmar. På den högra står en lika svart båt, som i stamvapnet och der bakom tre
strussfjädrar af guld. Öfver den venstra hjelmen två bladrika rosenstjelkar, den högra med tre hvita och den
venstra med tre röda rosor och deremellan en blå orm med hufvudet till höger, slingrande sig kring en
qvistig staf. Sköldhållare äro två krönta björnar af naturlig färg, som hvardera i högra ramen håller en
dragen sabel med en blå klinga och silfverfäste.
b) Grefliga vapnet: En sköld fyrstyckad af ett utböjd S:t Andreaskors af silfver, hvars uddar äro
prydda med fyra röda granater, en på hvardera udden. På korset ligger en gyllene hjertsköld och deri en
svart, af vidjor sammanflätad båt, bjelkevis stäld, med en svart fjäderbuske i framstammen i gyllene
fält. I hufvudsköldens öfversta del, som är guld, en röd rådshatt med hermelinsbräm. Båda sidofälten
blå och deruti en bandevis stäld ström af silfver, hvaröfver en sjuuddig stjerna lyser. Nedersta fältet
rödt och deri en gyllene Apollinis lyra öfver två i kors lagda svärd med gyllene fästen och uppåt vända
silfverklingor. Lyran är prydd med ett åt höger vändt griphufvud af guld. På skölden tre med grefliga kronor
täckta 7-byglade tornerhjelmar. På den högra den svarta med fjädrar prydda båten, och der bakom tre
uppreste gyllene strussfjädrar; på den mellersta två beväpnade armar, hvilkas händer äro färdiga att
understöda den emellan dem stående kungliga spiran. På den venstra en Æskulapii staf, omvirad af en blå
orm med hufvudet å höger emellan två bladrika rosenqvistar, af hvilka den högra är prydd med tre hvita
och den venstra med tre röda rosor. Sköldhållare: två krönta upprättade björnar af naturlig färg med
utvända hufvuden och har hvardera i högra ramen en dragen sabel med silfverfäste och blå klinga. Det
brutna hjelmtäcket är af guld och blått.
Gustaf Adolf Hjärne, n:o 1149, friherre
och grefve Hjärne, friherre 1762 d. 6 Augusti
men ej introducerad; grefve 1770 d. 14 Maj och
som sådan ej heller introducerad. Om honom, hans
förfäder och döttrar se introducerade adl. ätten
Hjärne, n:o 1149.
Källor: Tilasska Samlingen; Riddarhusstamtaflan.
Adel. ätten Hoghusen.
Vapen: En blå sköld, hvaruti står upprätt ett gult lejon, hållandes i begge framfötterna ett rödt
hus, och på hufvudet en grön krans med två i vädret sväfvande gröna band. På skölden en öppen
tornerhjelm, täcket och kransen af blå, gul och svart färg beblandad. På hjelmen en falk med utspända
vingar, hafvandes kring halsen en grön krans med två på venstra sidan flygande gröna band.
Johan Hoghusen, adlad och friherre
Hoghusen, adlad 1677 d. 22 Febr., introducerad 1678
näst efter nuv. n:o 907, men slägten förlorade sitt
nummer år 1727, då de adl. och friherrl. ätter
uteslötos ur Matrikeln, som voro utdöda som
sådana, men hvilka blifvit upphöjda i friherrligt eller
grefligt stånd och i denna egenskap tagit
introduktion; friherre 1696 d. 24 Oktober och
introducerad 1697 på n:o 106. Om honom, hans förfäder
och barn se introducerade friherrl. ätten Hoghusen,
n:o 106.
Källor: R. Reg. f. 1677 p. 480; Riddarhusstamtaflan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
