Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - von Horn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VON HORN.
129
rér, hvarför han, sedan träffningen var slutad, blef af Herrar Generalstaterna adlad och fick i vapnet
klöfverbladet.
Tab. 1.
Paridon van Hoorn nämnes 1609, då han
var intressent i Svenska Handelskompaniet i
Amsterdam; reste 1612 från Sverige till Holland, der
han skaffade en ansenlig hjelp af örlogsfartyg
m. m. (se nedan); han skrifver från Amsterdam
1615 8/6 till rikskanslären Axel Oxenstierna, att
han för k. Gustaf d. 2:e Adolfs räkning blifvit
skyldig i Amsterdam 12,000 rdr, hvarå han i flera
år betalt räntan, men att borgenärernes tålamod
nu var slut, och han måste vid Mikaelitiden betala
4,000 rdr och anhåller, att detta måtte blifva betaldt;
han och Kristian Welshuisen arrenderade kronans
inkomster af Vedbo härad 1620—1624; desse båda
klaga 1624 21/1 från Stockholm hos rikskanslären,
att af dem förliden vinter blifvit köpta 6,000
tunnor spanmål, men endast 1,600 emottagna,
hvaremot 4,400 återstodo, och dessa voro af dem till
högt pris inköpta. men gälde nu ej mer än 2 rdr
tunnan; till ersättning för sin förlust anhålla de,
att dessa 4,400 tunnor så väl som all annan
spanmål i riket måtte blifva utskeppade, och att de må
åtnjuta tull för något; vidare hafva de förlidet år
(1623) vid Kalmar Slott aflemnat 4,000 tunnor
spanmål och skeppet ”Finska Jungfrun” med 31
båtsmän, utan att de för allt detta fått minsta
ersättning; emedan landet fått stor spanmålsskörd, så
hoppas de, att deras anhållan om utskeppning ej
må möta motstånd; de begära tillstånd att få bygga
två ekskepp och handla med spanmål, samt att
dem må ske rättvisa, så länge de hafva tullen,
nämligen om de förmå behålla sina kontrakter i
Vestervik och Hudiksvall; vidare att de må få njuta
härvarande (Stockholms) accis af vin och öl hela våren
till Johannis, samt den tull af spanmål, som
förliden höst och detta år varit förbjuden att
utskeppas; vidare anhålla de, att rikskanslären måtte
så medla hos Konungen, att han öfvertager 3,000
R:dr af deras skuld, ty om de ej inom denna höst
af Konungen erhålla betalning, så blifva de alldeles
förderfvade, ty summan går öfver 80,000 R:dr; i
ett bref skrifvet i Stockholm efter konungens död
påminner Paridon van Hoorn rikskanslären, att han
1612 afslutat ett kontrakt, enligt hvilket han i
Brabant, Flandern, Holland, Seeland och
Embderland förskaffat 15 stycken stora örlogsskepp med
båtsmän, 5,000 soldater och rytteri. samt 40 st.
bojorter med all till örlog tjenlig proviant, hvilket
allt han genom skrifvelse af år 1613 H. Maj:t
tillkännagifvit; och har han härigenom fått en stor
fordran, och ehuru han af Generalstaterna skulle få
40,000 R:dr för 1,000 skeppund rå koppar, hvilken
han enligt K. Maj:ts ordres år 1612 åt Generalstaterna
i Haag sålde, och hvilka pengar Generalstaterna
lofvade erlägga, så snart deras kommissarie Rochus
van Niewlandt här i Stockholm kopparen erhållit,
af hvilka penningar han dock intet bekom, ty när
kommissarien skulle taga kopparn, blef honom sagdt,
att kopparen ej skulle utskeppas förr än de 40,000
R:dr aflemnades i Stockholm, hvilket senare ock
skedde, hvarigenom han, som vistades i Amsterdam,
inga penningar erhöll; sedan lofvades, att så snart
Alfsborgs lösen vore betald, skulle pengar erhållas,
men att han ännu ej erhållit några, samt ber, att
rikskanslären skall betänka, hvilken skada som ho-
nom är skedd; år 1637 påminner han i ett
odateradt bref om återstoden af sin fordran hos
kronan så väl för hans kredits skull, som i be-
traktande af den höga nöd och stora vidlyftighet,
hvari han befinner sig och derföre att han nu
innesluten förmedelst Guds faderliga ris ej kan något
härutinnan mundtligen utföra, samt begär han att
nästa år bekomma allt detta; hans hustru anhåller
ytterligare i ett odateradt bref till rikskanslären
om sin mans fordran och nämner hans höga ålder;
generalarrendator af stora sjötullen. Gift 1623 med
Maria van Qvickelberg, i hennes 2:a gifte, f. 1582
i Stockholm, † 1646 31/11 derst. och bisatt i
Klosterkyrkan (Riddarholmen); dotter af juveleraren i
Stockholm, kungl. arkitekten Lukas Lukasson van
Qvickelberg från Flandern och Katarina
Vilhelmsdotter Boij, samt gift 1:o 1598 med borgaren i
Stockholm Hans Gubbertz från Brabant, † 1622,
fader till Johan Gubbertz, adlad von Qvickelberg
n:o 611.
Son:
Johan van Hoorn, borgare i Stockholm. Gift
1656 21/14 i Stockholm med Ester Ringels, † 1682;
dotter af kaptenen Klas Henrik Ringels.
Barn:
Katarina, f. 1657 1/9 i Stockholm.
Anna, f. 1659 28/7 derstädes.
Johan van Hoorn, adl. von Horn, f. 1662, †
1724. Se Tab. 2.
Tab. 2.
Johan van Hoorn, adlad von Horn (se
Tab. 1), f. 1662 16/2 i Stockholm; student i Uppsala
1678; reste till Holland 1679, der han studerade
vid Gymnasiet i Dortrecht och Universitetet i
Leyden; hemkom 1682 för sina angelägenheter vid
modrens död, men reste strax ut öfver Danmark
och Tyskland till Leyden, der han blef till 1687,
då han öfver Belgien for till Paris och 1689 till
England; medicine doktor i Leyden 1690; återkom
till Stockholm 1691; assessor i Collegium Medicum
1692; höll föreläsningar i anatomi och
barnförlossningskonst, hvilken han synnerligen bemödade sig
höja till större vetenskaplighet och förskaffa
barnmorskorna mera bildning och skicklighet i
handlagen; stadsläkare i Stockholm 1708, då han
under pesttiden utvecklade mycket mod och
verksamhet; utverkade 1711 ett reglemente för barnmorskor
och förordnades s. å. att sjelf besörja deras
undervisning; adlad 1719; lifmedikus hos drottning
Ulrika Eleonora s. å.; arkiaters titel 1720; † 1724
11/6 i Stockholm af hetsig feber, som han genom
smitta ådragit sig; blef på konung Fredriks
bekostnad begrafven och följdes till grafven af hela
brunssällskapet vid Norrmalms Brun, hvars
intendent han varit; ett åminnelsetal hölls i
brunssalongen af kammarherren grefve Arvid Taube; hans
porträtt fins på Uppsala Konstmuseum samt är ock
stucket i koppar. Om honom och hans skrifter
se Biogr. Lexikon ny följd och Sackléns
Läkarehistoria. Gift 1694 7/4 med Katarina Pincier, f.
1668 16/12, † 1745 i Stockholm; dotter af
handlanden derstädes, furstlige holsteinske
kommissarien Ægidius Hermansson Pincier och Katarina
Isaksdotter Vogdt, samt syskonbarn till Johan
Ludvig Pincier, svensk friherre Pincier, n:o 109.
Barn:
Katarina, f. 1695 17/10 i Stockholm, † 1770
derstädes. Gift med kabinettssekreteraren hos dr.
Ulrika Eleonora d. y. Kristian Wier.
Johannes, f. 1697 23/2 i Stockholm.
Joan Ladvig, † 1698, † 1766. Se Tab. 3.
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
