Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Joen Skrifvares adel. ätt - Johan Siggessons adel. ätt se Svartingstorpsslägten - Jonas Petri adel. ätt - Julinsköld - Justeen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUSTEEN.
Joen Skrifvare, adlad af k. Gustaf d. 1:e
(bör noga skiljas från sin samtida namne af
Barketorpslägten, se ofvan); först mjölnardräng, hållen i
skola i Vesterås af k. Gustaf d. 1:e; underlagman
i Medelpad 1525; fogde på Vesterås 1526; på Leckö
1529; öfver Öland 1530, 31; afsattes ”för sin
högfärds skull”; † 1531 på Ekeby. Gift med Anna
139
enka 1522; dotter af Anders Jakobsson (Baner, n:o
22) †dill Ådö och Östanå med Ingrid Olofsdotter
till Ådö, i hennes 1:a gifte; enka 1520 efter
riddaren och riksrådet Måns Ivarsson Gren till Tidö, i
hans 2:a gifte.
Källor: Stiernmans Höfd. Minne 1: 176, 326; 2: 80,
324; Riddarhusstamtaflorna; Schefferi Memorabilium Sue-
Andersdotter på Ådöen, i hennes 2:a gifte, lefde ticæ gontis p.
Johan Siggessons adel. ätt se Svartingstorpsslägten.
Jonas Petri adel ätt.
Vapen: Tre försilfrade berg uti ett blått fält och på bergen tre förgylda ax; på hjelmen tu
fördelta horn, blå och förgylda, emellan hornen ett förgyldt ax; hjelmtäcket och kransen förgyldt och blått.
Uppsala mötes beslut och fick 1598 10/10 k.
Sigismunds frihetsbref på ett kronohemman.
Källor: Tilasska Saml., der R. Reg. f. 1594 p. 87
citeras, men der Jonas Petri ej igenfinnes; R. Reg. f. 1598
18/10; Ahlquist, Clerus Calmariensis.
Doktor Jonas Petri blef adlad 1594 den 5
April och fick ofvanstående vapen; en Jonas Petri,
sacellan i Ljungby i Kalmar län underskref 1593
Adel. ätten Julinsköld.
Vapen: En gyllene sköld, hvaröfver ses en tandskuren röd chef, i hvilken föreställes ett
trehörnigt vattupass af silfver, beledsagadt af två fembladiga rosor af silfver. I sjelfva fältet förekommer
en blå bande, belagd med en i samma ställning liggande nyckel af guld, handtaget åt nedra och axet till
det öfra hörnet, men utföre vändt, varandes figuren tagen af den nyckel, som vid akademiska
solleniteterna är förordnad att brukas; och i öfrigt ses i det öfre stycket af fältet en något bandevis vänd gren
af tre grönskande lagerblad, samt en dylik i det undra stycket; ofvan utur den öppna tornerhjelmen
uppstiger emellan två utslagna vingar en hammar af guld, mynningen vänd till höger och skaftet af
samma metall, omvefvadt med en grönskande lager; vingarne äro växelvis delte af guld och blått. Hjelm-
kransen af guld och blått och vapentäcket är till yttre sidan blått och innantill guld.
Per Andersson Julin, inspektor på Gimmersta
i Julita socken och Södermanland. Gift med Barbro
Jönsdotter.
Son:
Anders Persson Julin, f. 1666 på Gimmersta,
student i Upsala 1678; bokhållare hos friherrinnan
Kristina Falkenberg på Gimmersta 1693; samlade
förmögenhet och köpte Nyhammars bruk i Heds
socken af Vestmanland; † derst. 1738 16/2 och
begrafven med sin hustru i Heds kyrka. Gift 1708
med Kristina Remner, i hennes 2:a gifte, f. 1673
i Vesterås, † 1738 19/2; dotter af borgmästaren i
Vesterås Johan Remner och Katarina Vediksdotter
Skult; gift 1:o 1689 med bruksegaren på
Nyhammar Jakob Strang, † 1706.
Son:
Peter Julin, adlad Julinsköld, f. 1709
27/5 på Nyhammars bruk, student i Upsala 1717,
höll 1731 23/1 en oration på svenska på Riddarhuset
på dr. Ulrika Eleonoras namnsdag; höll derpå två
disputationer 1735 och 1739 de Democratia
Litteraria; blef fil. mag. primus 1737; docens s. å.;
var 1731—38 informator för sedermera
kammarherren Steuch; förordnad till vice
akademiräntmästare 1738 och ordinarie 1740; var i mycken
konsideration vid poëseos professionens tillsättande
1739; blef vid en annan ledighet uppsatt på för-
slag 1743; hofintendents namn 1747; parenterade
på latinsk heroisk vers öfver k. Fredrik d. 1:e 1751;
adlad 1756 d. 4 November; köpte följande
fastigheter: Berndtshammar, Norrhammar och Holmen,
Nyhammar, halfva Björnhyttan, Hällsjö masugn,
1/3 i Enkullen, Vårdsätra med hemman och Staby
rusthåll, ett stort stenhus i Uppsala (sedermera
Nosocomium vid S:t Eriks torg), samt Valbricka och
Nyhytte masugnar, hvilka senare han sålde strax före
sin cession. Vid den allmänna finans-revolutionen
1767 och 1768 måste han, ehuru han flera månader
försökte hålla sig uppe, i Januari 1768 begära i
Svea Hofrätt att få cedera bonis. Hans gäld uppgafs
då vara skuld till enskilda personer: 2,393,583 daler
kopparmynt, Uppsala Akademis fordran: 400,000 daler
samma mynt, förlagsskuld: 700,000; summa 3,493,583
daler kopparmynt eller innemot 112/3 tunnor guld
i silfvermynt.
nerhet som nästan alla i Upsala, som egde något,
hade sina pengar insatta hos honom, hvarföre han
sjuknade af sorg och bekymmer samt afled i Upsala
1768 14/2, ogift, och utgick med honom hans adel.
ätt; hans porträtt finnes på Konstmuseum i Uppsala.
Källor: Konceptsköldebrefvet i Civildepartementet;
Tilasska Samlingen; Linnés Nemesis Divina; Biogr. Lex.
1: 303; 5: 89; 22: 69; Förteckning på Uppsala Konstmuseum;
J. Lindh, Likpredikan öfver Anders Julin och Kristin
Remner. -
Adel. ätten Justeen.
Vapen:
En botgörande halfnaken man med svarta byxor och ett stort gyllene gissel eller knut-
piska i handen, på hjelmen en biskopshatt mellan två gissel.
Häraf uppkom stor villervalla, isyn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
