Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kerkisudd - Khewenhüller - von Kirchbach
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VON KIRCHBACIHI. 145
Kivikanerna, som synnerligen utmärkte sig som fri- Medlemmar af slägten utan kändt samband med
korps. Om Luukkoinen se vidare under ointrod. stamfadren:
adl. ätten Långsvärd. Kerkis skall af k. Karl d. Lars Johan Kerkisudd, f. 1763, kom i tjenst
12:e blifvit adlad med namnet Kerkisudd eller Kel- 1778; fänrik vid Tavastehus Regemente 1791; E.
kisudd; namnet förvreds för hans okunnighets skull Kelkisudd, fänrik vid Savolaks Brigaden 1791.
till Kelkis-sudd. Han förväxlas af de flesta för- Källor: Schönfelts Matrikel; Rehbinders I
; ; 5 öfver ointr. adel i Uppsala Bibliotek; Lagerbrings
Samfattare med Daniel Kivikas, hvilken äfven kallas dras IV, afå 1167 Yjö KeskinsnLähisia hon
Luukkoinen. Vihan Historian; Fryxells Ber. 25: 138, Nordberg, Karl
d. 12:s Historia 2: 443, 6; Åbo Tidn. f. 1789 s. 412; f. 1791
n:is 15, 24; Gezelii Biogr. Lexikon 4: 359; Rangrullor;
Posttidn. f. 1791, n:is 57, 58.
Adel. ätten Khewenhüller.
Vapen: Den introducerade friherrliga ättens vapen.
Paul, friherre Khewenhüller till Aichel- d. 15 Mars, introd. s. å. på n:o 10 Om honom,
berg, natural. svensk adelsman och friherre hans förfäder och barn se introducerade friherrl.
Khewenhüller; natur. svensk adelsman 1645 d. ätten Khewenmüller, n:o 10.
20 Juni, men ej introducerad; svensk friherre 1647 Källa: R. Reg. 1645 p. 1047.
Friherrl. ätten von Kirchbach.
Vapen: En sköld fördelt i fyra fält, hvilka med ett gyllene kors ifrån hvarandra skiljas; midt
på fördelningen dess förra vapen: en blå sköld, hvaruti står en kyrka af silfver, och opp i sköldens
högra hörn en sol af guld. Under kyrkan ses en champagne två försilfrade och två röda bjelkar.
Det första friherre fältet är blått, hvaruti är en gyllene krona, ofvanför ett par i kors lagda bara värjor.
Det andra fältet är rödt, i hvilket står ett lejon af silfver. Det tredje fältet är likt det andra och det
fjerde med det första. Öfvanpå skölden äro två öppne tornerhjelmar med en friherrekrona emellan och
en på hvardera hjelmen. På den högra hjelmkronan står ett hvitt kyrktorn med dubbla röda tak mellan
två utslagne vingar med silfver och rödt om hvarannan i tvären fördelte. På venstra hjelmkronan är en
lilja af guld mellan två estandarer, hvaraf det högra är af silfver och det vänstra blått; vapnet
supporteras af tvänne leoparder.
Ätten härstammar från Baiern, hvarifrån hon vid reformationstiden kom till Sachsen och har i senare
tider erkänts i Preussen som friherrar, samt har helt och hållet upptagit det svenska friherrliga vapnet.
Alla hennes äldre handlingar hafva förkommit. Hans Julii faders namn är okändt, men han hade tvänne
bröder, som kommo till Pommern; de voro: A) Hans Haubald, f. i Sachsen, tjenade under k. Karl d. 12:e
som kapten, bodde på Stressow; hans porträtt finnes på Padderow, † omkring 1719 och begrafven i
Busendorfs kyrka, der hans epitafium och sorgfana finnas; hans hustru lefde enka och dog på 1720-talet.
Barn: a) Helena, lefde 1753 i Hernhut; b) Johanna, intagen i adliga klostret i Barth; c) Hans, lefde
1749; † i Königsberg som öfverste; d) Hans Bernhard, arfherre till Cammin, f. 1691 Kristi Himmelsfärds
dag, gick i holsteinsk tjenst 1707; bivistade belägringarne af Tournai, Mons, Douay, Bethune och
Quesnay i Brabant; fänrik vid generalen grefve von Dernaths Gardesdragoner 1710; löjtnant 1711; gick
med regementet i svensk tjenst 1714 och blef kapten vid samma regemente 1715; bivistade aktionen vid
Stressow på Rügen, Stralsunds belägring, vid hvars kapitulation han kom i preussisk fångenskap; blef af
k. Fredrik d. 1:e i Sverige utnämd till öfverstlöjnant vid Drottningens Lif-Regemente till fot; kommendant
öfver Pommerska rikskontingenten 1735 och tågade med den till Rhein; † 1741 251, barnlös och begrofs i
Busendorfs kyrka, der hans epitafium är uppsatt. Gift med Sofia Hedvig von Zarten, i hennes 2:a gifte, †
1757 i Augusti i Greifswald och är begrafven hos 2:a mannen; enka efter en von Kammecken i
Hinter-Pommern; B) Hans Gotthelf Adolf, preussisk kapten vid infanteriet, † 1760. Gift 1745 med friherrinnan
Eufemia von Fürstenberg; dotter af generalmajoren friherre Anders von Fürstenberg af svensk
ointroducerad friherrlig ätt och hans hustru von Ehrenfels, n:o 985; med henne ärfde han, sedan hennes bröder
dött utan arfingar, godsen Hohensee och Gross-Büntzow i Pommern, hvilka hans arfingar egt; han hade
barnen: a) Hans Gotthelf Ludvig, som † ogift på Hohensee; b) Hans Julius, f. 1746, var kapten i
sachsisk tjenst; † 1819. Gift 1799 med Karolina Margareta von Lillieström, f. 1775, † 1858; dotter af
majoren Ture Didrik von Lillieström, n:o 250 och hans andra fru Julia Sofia Karolina von Schmalensee.
De hade 4 döttrar och 5 söner: 1) Hans Julius, f. 1801, eger Hohensee; kapten vid 2:a
Gardesregementet i Preussen. Gift 1:o 1834 med friherrinnan (preussiska grefvinnan) Anna Lovisa Wachtmeister
f. 1808, † 1837; dotter af öfverstlöjtnanten friherre (preussiska grefven) Karl Axel Didrik Wachtmeister
af Björkö, n:o 31 och Sofia Fransiska Fredrika von Bilow; 2:o 1841 med Ottilia von Voigts Rhetz, f.
1820; dotter af regeringsrådet von Voigts Rhetz. Barn af 1:a giftet: a) en dotter; b) Hans Hugo, f. 1835
premierlöjtnant vid Femte Kyrassier-Regementet; c) Hans Oskar, f. 1837, löjtnant vid Landtvärnet; af
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
