Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koje - von Kolditz - Krabbe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154 KRABBE.
Adel. ätten Koje.
Vapen: En silfverfärgad skiöld, innehållandes mitt uti tväreu en förgylt väg eller gata, på hvilken
ligger et svart afhuggit bohl eller stam med fem afskurna grenar, tre ofvan och två nedanföre, oppå
hvardera sidan om vägen et svart jägarehorn med förgyldt beslag vändandes sine mundhohl det ena upp,
det andra neder i form af en cirkel. Ofvan på skiölden en öpen Tornerehielm, hjelmtäcket och krantzen
med gull och svart fördelte.
afhuggit båhl med fem afskurne grenar.
Ofvan uppå hielmen en förgylt krona, utur hvilken oprätt står et svart
Benedikt Koije d. ä., f. i Schlesien, satte
sig ned i Thorn 1471. Gift der i det adliga huset
Toijdikus, och som ingen mer fans qvar af det
namnet, fick han adelsskap af kejsarn, men adelsbrefvet
förkom. En hans sonson Benedikt Koje d. y. fick
derpå konfirmation både af kejsar Rudolf och konung
Stefan i Polen, och den då skedda deklaration gälde
allt sedan uti sidolinien och icke i den nedstigande
på nedanstående Anders Koje. Benedikt d. ä:s
Sonsons sonson:
Anders Koje adlad Koje till Testama och
Kegenholm i Pernauska Kretsen blef efter idkade
studier och utrikes resor stadssekreterare och
sedermera syndikus i Riga; begagnades ofta vid
stillestånds och traktaters uppgörande och blef borg-
mästare i Riga; i denna beställning adlad 1643 den
26 Augusti och fick behålla sina förfäders vapen;
erhöll konfirmation å adelskapet 1645 den 30
Augusti, kallas då burggrefve i Riga. Gift med
en dotter till Johan Ulrich, af en adlad, men
ointroducerad ätt.
Barn:
Anna, som lefde enka 1663. Gift med kungl.
sekreteraren Paul Helmes, adlad von Helmersen,
men ej introducerad, i hans 2:a gifte.
Dorotea. Gift 1:o med Herman Bauer; 2:o med
Henrik von Hagen.
En dotter. Gift med Johannes Meijer.
Källor: R. Reg. f. 1643 p. 926, f. 1645 p. 434; Tilasska
Samlingen; Palmsköldska Samlingen; Schönfelts Matrikel.
Adel. ätten von Kolditz.
Vapen: En skiöld fördelt i tvären med en svart bielke. I det öfra gula fältet står ett rödt
lejon, hållandes med högra kloon en blå lillja. I det andra hvita feltet finnas tre svarta bielkar, som
löpa snedt opföre och sluta sig vid den bielken, som delar begge fälten. På skiölden en öpen krönt
tornerehielm, hvaröfver står ett rödt lejon, hållandes med högra kloen en blå lillja. Löfverket är gult,
hvitt, rödt, blått och svart. ;
Ätten Kolditz, Colditz, hvaraf äfven finnas grefvar och friherrar, är en urgammal adlig ätt, som
härstammar från Böhmen och Meissen och egde Choltitz i Chrumdimska Kretsen af Böhmen; Johan, herre
till Colditz fick 1115 af kejsar Henrik d. 5:e burggrefskapet Leissing med slottet och staden Colditz an
der Mulde i Meissen. Ursprungliga vapnet, som ännu pryder slottet Reikersdorf, var: en sköld, delad på
tvären; i öfre gyllene fältet ett till höger seende svart lejon, i det nedre, som var af silfver, tre svarta
ginbalkar. En gren af den sachsiska linien blef naturaliserad i Sverige med nedan nämda Johan Frans
Rudolf von Kolditz. Hans tre bröder gingo i spansk, braunschweigsk och dansk tjenst. Den danska grenen
lefde ännu 1860, då en medlem var kunglig amtsverwesener i Rethwisch vid Oldesloe i Holstein,
hvilken förde samma vapen, som den svenska grenen.
terare vid Borgrätten i Riga 1776, tillika assessor
i ofvan nämda kollegium 1679; commissarius fisci i
Livland 1680; natural. svensk adelsman, samt fick
behålla sitt förra namn och vapen 1685 d. 27 April.
Kristian Rudolf von Kolditz, kapten i
sachsisk tjenst och kommendant i Grimma. Gift med
Judit von der Milben af gammal adlig ätt i Preussen.
Son:
Johan Frans Rudolf von Kolditz, natur.
von Kolditz, af en gammal sachsisk ätt, f. i
Zwickau i Sachsen; fiskal i Livland 1672; sekre-
Källor: R. Reg. f. 1685 p. 227; Kneschke, Neues
Deutsches Adels-Lexikon; Stiernmans Samlingar i Uppsala
Bibliotek.
Friherrl. ätten Krabbe.
Vapen: En sköld fördelt i fem fält, midt uti hans stamvapen: en hvit bjelke i rödt fält med en
krona öfver. I öfre högra och nedre vänstra fälten, som blifva bägge af röd färg, ett marsvin uti en
hvit bjelke. Vänstra öfre och högra nedre fälten, som bägge äro af en färg, ett hvitt krönt lejon uti
rödt och blått fält. På skölden tre tornerhjelmar, alla med friherrekronor öfver. Ur den mellersta
uppstiga två vesselhorn med två hvita bjelkar uti. Ur den vänstra sju fanor och sex strussfjädrar, utur den
högra två vesselhorn af svart och hvit färg, hvart om annat i tegelverk fördelt och sju påfågelsfjädrar,
ståendes vid samma vesselhorn. Löfverket blifver ett rödt täcke med hermelinsfoder underfodradt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
