Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - von Rönnen - Sabel eller Sabelbyssa se Axel Mårtenssons adl. ätt - Sabel eller Sabelfana se Anders Nilssons till Talis adl. ätt - Sabelstjerna se Gesterby-slägten - Sackenhjelm - Sadler von Salneck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250 SADLER VON SALNECK.
Halle i Bremen stående Regemente och major
Mejers Kompani 1673; sedan fältmarskalken
Helmfelt fått detta regemente, marcherade han med det
till Mark-Brandenburg 1674; löjtnant derst. och
förlagd i garnison i Greifswald; reducerad och
löjtnant vid öfverstlöjtnant Mevii i Bremen upprättade
Bataljon och kapten von Höpkens Kompani 1679;
efter hans död kapten; tjenade sedan under öfversten
Müller von der Lühnen, generallöjtnanten och
guvernören i Wismar friherre Grothusen,
generallöjtnanten friherre von Buchwald och sist under öfverste
von Kemphen; bivistade med regementet fälttåget
vid Rhen 1692; adlad 1695 den 13 November.
Källor: R. Reg. f. 1695 p. 186; Meddcelanden af he
raldikern, pastor B. Ragotsky i Triglitz i Brandenburg.
Adel. ätten Sabel eller Sabelbyssa se Axel Mårtenssons adl. ått.
Adel. ätten Sabel eller Sabelfana se Anders Nilssons till Talis
adl. ätt.
Adel. ätten Sabelstjerna se Gesterbye-slägten.
Adel. ätten Sackenhjelm.
Vapen: En blå sköld, hvaruti en naturlig hand med guldbonad före från venster till höger och
något neder emot sköldfoten framvisar tre stycken liljor, den mellersta något högre än de andra med
fyra emellan stjelkarna inflickade långspetsiga blad, alltsammans af silfver, och hvardera liljan försedd med
trenne blomståndare af guld; ofvanpå skölden ses en öppen tornerhjelm, hvaruppå uppväxer en lika sådan
lilja, som finnes i skölden, dock med grönskande stjelk och tvänne spetsiga gröna blad, åtföljd på
sidorna af två kornax af guld, alltsammans emellan tvänne blå strussfjädrar; hjelmkransen är vriden af
guld och blått; vapentäcket är blått, under fodradt med guld, samt siradt och uppbundet med gyllene
fransar och snören. ;
Tab. 1.
Kasper Sack, stadgöfverste i Giessen; amt-
man och ålderman derst.
Söner:
Erasmus Sack, adlad Sackensköld, f. 1633, †
1697. Om honom och hans efterkommande se
introducerade adl. ätten Sackensköld, n:o 1139.
Johan Kaspersson Sack. Se Tab. 2.
Tab. 2.
Johan Kaspersson Sack, kyrkoherde i
staden Zinten i Polska Preussen; bodde i Königsberg.
Gift med Anna.
Son:
Gottfrid Sack, akademiräntmästare i Lund.
Gift 1689 med Brita Antonidotter Raa.
Son:
Johan Kasper Sack, borgmästare i Ystad.
Gift med Magdalena Evensen, † 1762; dotter af
kyrkoherden i Riseberga af Skåne Even Hansson
och Anna Elisabet Möllerstedt.
Gift med Amalia Hepin.
Son:
Gottfrid Sack, adlad Sackenhjelm, f 1728
i Februari, blef efter idkade studier auskultant i
Svea Hofrätt 1749; vice registrator 1750; kanslist
i Förkortningskommissionen s. å., der han ofta
förrättade sekreteraresysslan; sekreterare hos
kronprinsen 1756; direktörs fullmakt med rang lika
med assessorer i Kungl. Kollegierna 1757 och skulle
inrätta fraktvagnar i riket, som dock misslyckades;
öfverdirektörs fullmakt med rang lika med
öfverdirektören vid Stora Sjötullen 1760; adlad 1770,
† 1777 13/10 på gatan i Stockholm, ogift och slöt
sjelf sin adl. ätt. I Hallmans och Kexells skrifter
förekommer öfver honom, såsom död, en parentation
af 1774, från hvilket tillfälle sällskapet Par Bricol
räknar sin stiftelse; af ofvanstående synes, att han
då lefde; enligt ett vapenförslag i Tilasska Samlingen
föreslogs först åt honom namnet Sackenstråle.
Källor: Posttidningar; Riddarhusstamtaflorna;
Tilasska Samlingen, der vapenförslag, hans egenhändiga
meritförteckning och uppgift på hans förfäder finnas;
Fryxells Berättelser 41: 117; Stiernmans Matrikel 2: 834.
Adel. ätten Sadler von Salneck.
Vapen Hans förra vapen var en clypeus simplex transversum fissus, infra rubri supra albi
coloris. in cujus medio cervus cum cornibus nativo suo colore cum varietate scuti ad saltum compositus.
Super scutum vero galea torque adrea cum appenso clenodio nexa conspicitur, eminetque cervus rubri
coloris, pedes ac cornua ostentans; jam et imposterum gentilitium scutum in umbone sive medio
conspicitur. et a scuto transversim quadripartito undiquaque claudatur ac circumdetur. In cujus quidem scuti
superiori-dextra et inferiori-sinistra parte albo rubroque colore variegata, tres rupes angulares cernuntur.
Superiorem vero sinistram et inferiorem-dextram coerulei coloris partem flumen coloris argentei translabitur.
Scuto hoc galea clatrata sive aperta, cono autem galeæ corona militaris superimponitur. E casside corona
redimita exsilet cervus rubri coloris cum cornibus inter duo vexilla equestria, ad variegationem scuti,
quorum alterum coerulei atque albi pedibus, alterum albi et rubri coloris cornibus cervi miscentur.
Ätten adlades med namnet Sadler af kejsar Fredrik d. 3:e.
—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
