Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schaëp - Scheffer (von Gernsheim) - Scheffer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254 SCHEFFER.
Adel. ätten Schaöëp.
Vapen: Gentilitia atque paterna ejus insignia meliorantur hoc modo, ut qui antea erat clypeus
i duas divisus areas, quarum superior coerulea ovem argentei coloris continet, altera inferior rubra tigno
argenteo, cui avis, vulgo Kijvit, insidet, media secatur, jam constituat dimidiam et sinistram duplicati
melioratique scuti partem, in dextra vero partis in duas areas divisæ area superiori, quæ rubra est, corona
aurea, in inferiori vero coerulea ramus olivæ, quatuor ferens olivas, nimirum ex parte sinistra unam, dextra
vero tres quasi colligatas, quem per leonis flavei coloris comprehensum sustinet, conspiciatur. Scuto
galea aperta, cono autem galeæ corona aurea super imposita. E corona vero leo flavei coloris, capiteque
coronam auream gerens, pectore et auterioribus pedibus exsurgit et collo sinistram versus verso ad ensem,
quem sinistro pede tenet, respicit, altero ac dextro pede ramum olivæ septem olivis onustum porrigens.
A cono nonnihil evagantes clypei galeaeque utrinque latus lamiæ rubris et coeruleis coloribus variegatim
distinctæ circumdant et condecorant.
Teodor Schaëp, natural. Schaëp, baro- till namn och gerning, men att han skulle försöka
nett till Haijenstein, doktor juris, kanonikus vid föra honom på rätta vägen; vidare klagar han öfver,
domkyrkan i Utrecht, blef envoyé extraord vid att Schaëp blef missledd af svenskarne, hvilket han
svenska hofvet 1674 i Januari; naturaliserad svensk jemte beskyllningen om dumhet flere gånger åter
adelsman s. å. den 18 November, då han fick sitt upprepar. Österrikeska sändebudet grefve zu
Sterntill vänster stående stamvapen förbättradt med bägge berg skrifver till sitt hof s. å.: att han ofta varnar
högra fälten. Depescher af honom från åren 1674 Schaëp, emedan denne ”in publicis schlecht be-
och 1675 finnas tryckta i Fryxells Handl. 4: 303 schlagen, ia wohl wie in Nahmen so auch in der
fj. I samma Handlingar läser man ock hävarande That ein rechtes Schaaf ist”. Sternberg öfversåg och
danska och österrikeska sändebuds omdömen om rättade hans uppsatser; efter Sternbergs afresa
honom, hvilka ej äro fördelaktiga, så skrifver Juel skulle spanske ambassadören åtaga sig honom.
1674 till danska hofvet, att Schaëp var, såvidt Juel Källor: R. Reg. f. 1674 p. 246; Fryxells Handl. till
kunde döma af hans uppförande, ett riktigt får både Sveriges Historia. ;
Adel. ätten Scheffer (von Gernsheim).
Vapen: En sköld på längden fördelt i två lika fält, det högra är af silfver med ett rödt
sautoirkors med krokota ändar; i det andra blå fältet står en gyllene sparre emellan tre sexuddiga stjernor af
guld. På skölden en öppen tornerhjeln, utur hvilken uppstiger öfre delen af en silfver-hammel eller
bagge. Kransen och löfverket af guld, silfver och blått.
Peter Scheffer, adlad Scheffer von Gerns- Mars och introducerad å n:o 144. Om honom,
heim, friherre Scheffer, adlad 1698 den 3 Juli hans förfäder och efterkommande se introducerade
med namnet Scheffer von Gernsheim, men kallade friherrl. ätten Scheffer, n:o 144.
sig endast Scheffer och fick behålla för fädernes Källor: K tsköldebrefvet i Riksarkivet;
Riddarvapen, men ej introducerad; friherre 1719 d. 23 Bus a
Grefl. ätten Scheffer.
Vapen: Fyrdelad sköld, i hvars första och fjerde fält synes en gyllene sparre, omgifven af tre
sexuddiga stjernor af guld i blått fält eller friherrliga hjertskölden. I andra och tredje fälten, som äro
af silfver, två en sautoir lagda crochets. De båda första fälten innehålla det märke, som Schefferska
slägtens först kände stamfader och boktrykarkonstens uppfinnare, Peter Scheffer von Gernsheim förde, de
båda andra åter denne Scheffers svärfaders och bolagsmans Johan Fausts märke. Skölden är betäckt med
tre öppna tornerhjelmar, hvardera krönt med en greflig krona. Ur den högra uppstiga två armar
beklädda med rådsmanteln och som understöda rådshatten. Ur den mellersta en half vädur af silfver
(slägtens gamla hjelmprydnad) och på den tredje två med blått och guld, silfver och rödt delade vingar.
Hela skölden är omgifven med rådsmanteln.
Friherre Karl Fredrik Scheffer, n:o 144, sin grefliga ätt. Om honom och hans förfäder se
grefve Scheffer 1766 den 6 November och som introducerade friherrliga ätten Scheffer, n:o 144.
sådan ej introducerad; dog barnlös och slöt sjelf Källor: Riddarhusstamtaflan; afskrift af grefvebrefvet
i i grefve Erik Posses Saml.
Grefl. ätten Scheffer.
Vapen: Uttog ej något diplom utan nytjade sitt förra friherrliga vapen.
.
Friherre Ulrik Scheffer, n:o 144, grefve ätt. Om honom och hans förfäder se introducerade
Scheffer 1771 den 12 Maj och som sådan ej in- friherrliga ätten Scheffer, n:o 144.
troducerad; dog barnlös och slöt sjelf sin grefliga Källor: Riddarhusstamtaflan; enskilda meddelanden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
