Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sture (den s. k. Natt och Dag-ätten)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STURE.
gård) i Vallsjö socken af Småland, f. troligen 1426,
upptog före 1452 sitt mödernenamn, men behöll süt
Jfädernevapen; då var han redan riddare; Svea
rikes råd 1465; höfvidsman på Vesterås,
Kopparberget och Dalarna 1466 —94; reste sig mot
ärkebiskop Jöns Benktsson (Oxenstierna) 1466 och
återkallade k. Karl, samt tillhörde Sten Stures parti;
slog Erik Karlsson (Vasa slägt) vid ”Opphöga färja”
(Uppbo i Skedvi socken) 1470; deltog i slaget vid
Brunkeberg 1471; iunehade vid sin död Stegeborgs
slott; † 1494 27/11 och är begrafven med sin fru i
Vesterås Domkyrka. Gift 1457 söndagen efter
Tjogondedag Jul med Brita Karlsdotter, † 1494 5/
dotter af riksrådet Karl Tordsson (Bonde, n:o 1)
till Penningby och Cecilia Dyre.
Barn:
Mauritz Sture, väpnare; † 1493 11/7 (die
patronorum) och begrafven i Vesterås Domkyrka, der
hans grafsten, aftecknad i Idunas 6:e häfte, ännu
finnes, samt är försedd med fadrens Natt och
Dagsamt modrens Bonde-vapen.
Svante Sture. Se Tab. 25.
Tab. 25.
. Svante Sture (se Tab. 24) till Ekesjö, riksråd
och höfvidsman på Örebro 1482; riksmarsk och
riddare 1497; Svea rikes föreståndare 1504 d. 21
Januari i Stockholm; † 1512 2/1 i Vesterås, begrafven
i Domkyrkan derst. Gift 1.0 med Hiana Gädda;
dotter af riddaren Erengisle Karlsson Gädda till
Gäddeholm och hans 2:a fru Benkta Simonsdotter
Körning, i hennes 1:a gifte; 2:o 1504 på sommaren
med Metta lvarsdotter, i hennes 3:e gifte, som lefde
i Danmark ännu 1525; dotter af Iver Jenssen Dyre
(två horn) till Tirsbæk vid Veilefjord i Danmark,
och Kristina Pedersdatter Oxe till Assarbo; samt
1:o enka 1491 efter norska riksrådet, riddaren
Anders von Bergen till Kölberg och 2:o 1502 efter
norska riksrådet, riddaren Knut Alfsson (tre rosor)
till Giske af samma slägt som Göstaf Johanssons
till Enköping grefliga, men ej introducerade ätt.
År 1515 lofvade Sten Sture i riksens råds närvaro
att hålla den dagtingan och öfverenskommelse, som
han giort med sin faders efterlefverska, hvarigenom
han mottog Hörningsholm mot utlofvande af
vederlag i penningar; år 1541 slöts en förlikning mellan
Svante Sture d. y. och hans faders styfmoders, fru
Mettas slägt. Herr Svante Sture d. ä. hade
nämligen tvungit sin omyndige son herr Sten att
besegla det morgongåfvobref, som han gaf fru Metta,
deri Hörningsholm var inbegripet, men det han icke
samtycka kunnat. Hennes arfvingar återlemnade nu
morgongåfvobrefvet till Svante Sture d. y.; dermed
nedlades ock allt tal, att fru Metta skulle i
Danmark något tillhulpit att praktisera på Sveriges
argesta, m. m. Om henne se Allen de tre Nordiske
Rigers Historie 1: 290; 2: 446; 451.
Barn:
Karl.
Maritz. 1 †† unge.
Sten, f. i slutet af 1492 eller början af 1493,
† 1520. Se Tab. 26.
Tab. 26.
Sten 2 Tab. 25) till Ekesjö, f. 1492 i slutet
af året eller början af 1493; var ombord på
lybeckska flottan under hennes tåg mot Danmarks
kuster 1510, då han utmärkte sig; höfvidsman på
Vesterås slott 1511; riddare och Svea rikes råd;
riksföreståndare 1512 d. 23 Juli i Stockholm;
farligt sårad på sjön Åsunden vid nuvarande
Ulricehamn 1520 19/1; † s. å. 3/2 på Mälarens is utanför
Strängnäs och begrafven i Gråmunkekyrkan i Stock-
295
holm. Gift 1511 16/11 i Stockholm med Kristina
Nilsdotter, i hennes 1:a gifte, f. 1494, † 1559,
helige tre Kungars dag på Hörningsholm och
begrafven i Trosa landsförsamling; dotter af riksrådet
Nils Eriksson (Gyllenstjerna, n:o 3) till Fogelvik
och Sigrid Eskilsdotter (Baner, n:o 22), i hennes
2:a gifte; samt omgift 1527 om hösten med
riksrådet Johan Turesson (tre rosor) till Lindholmen,
samt moder i detta gifte till Göstaf Johansson, som
1561 blef grefve till Enköping, sedan till
Bogesund, men hvars ätt ej blef introducerad; efter
Stockholms blodbad förvarades fru Kristina på slottet
derst. och fördes med tre sina barn derifrån 1521
i Augusti till Köpenhamns slott och derifrån till
Kallundborg; efter flere underhandlingar lösgafs hon
i Januari 1524 och fördes då landvägen öfver Skåne
till Sverige; att hon var trolofvad med Sören Norby
påstår Allen bestämdt, fast hon sjelf nekade
sedermera dertill i bref till Knud Pederssen
Gyldenstjerne. Hennes arfskifte med k. Gustaf om arf
efter fru Sigrid Eskilsdotter (Baner) se de la
Gardieska Arkivet 1: 218. Hennes söner Svante Sture
och Göstaf Johansson höllo 1560 jordaskifte efter
henne, och s. å. stadfäste Göstaf Johansson det
bytesbref, som upprättats emellan fru Kristina och
hennes omyndige son Svante Sture 1528 vid hennes
2:a bröllop. I hvardera brefvet förekomma mer än
500 gårdars namn.
Barn:
Nils, f. 1513, var på Kalmar slott, då det 1525
öfverlemnades till k. Gustaf d. 1:e; kom i
konungens hof; † 1527 och begrofs i Upsala
Domkyrka på konungens anordning. Om honom se
Biogr. Lex. 16: 129.
Svante, grefve till Vestervik och Stegeholm, f.
1517. † 1567. Se Tab. 27.
Gustaf (Allen nekar, att han dog i fängelset i
Köpenhamn), † ung.
Magdalena, † i fängelset i Köpenhamn af en
pestartad sjukdom.
En son, † 1520 under Stockholms belägring,
1/2 år gammal.
Tab. 27.
Svante (se Tab. 26), grefve till Vestervik
och Stegeholm i Småland, friherre till
Hörningsholm i Mörkö socken af Södermanland, f. 1517
1/5 på Stockholms slott; tillfångatagen i Lübeck
1534, lösgifven i Juli 1536; höfvidsman på
Stegeborgs slott 1537 samt Söderköpings stad 1538;
höfvidsman öfver Leckö Slott och Län 1543; riksråd
1544; blef ej riddare för än på 1550-talet Us552 f);
var 1559 k. Gustafs sekreteråd; lagman i Småland
d. 24 November 1559; riksmarsk (1560 eller före
d. 10/1) 1561; grefve s. å. d. 29 Juni, och förlänades
han 30/6 med Vesterviks grefvedöme och alla
derunder lydande egor och gods, hvarjemte konungen
till vederlag för Hugunäs (Hufvudnäs) åt honom
upplät Stegeholms slott med derunder lydande egor;
1562 11/6 fick han till grefveståndets uppehåll Nya
Vestervik och Stegeholms slott med ladugårdar och
dertill lydande egor, tillsammans 40 kyrkogods, 14
skattegods och 39 utjordar; i intetdera af dessa
bref talas om ärftlighet; generalguvernör öfver
Livland och Reval 1562; afsked derifrån 1564; deltog
i kriget mot Danskarne 1566; mördad 1567 24/5 i
Upsala på k. Eriks befallning, begrofs i Domkyrkan
derst. Om honom se Biogr. Lexikon 16: 130. Han
egde omkring år 1562 i Uppland 78 gårdar och
torp, i Södermanland 217, i Vestmanland 29, i
Närike 11, i Värmland och Dal 7, i Bstengötland
128, i Småland 124, i Vestergötland 66 ?, samt hus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
