Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ulfsparre - Ulrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ULRICH.
Friherrl. ätten Ulfsparre.
Vapen:
Gustaf Ulfsparre af Broxvik, n:o 9,
friherre Ulfsparre. År 1776 anhöll lyitmästaren
Gustaf Ulfsparre hos Kongl. Maj:t att få bekräftelse
på sin farfaders friherreskap. Denne generalmajoren
Gustaf Johansson Ulfsparre, f. 1634 † 1710, skall
efter år 1670 upphöjts i friherrestånd samt utfått
diplom, hvilket förstörts, då hans gård
Johannislund lades i aska. Vapnet är lika med friherrl.
Ulfsparres, n:o 37. Emellertid sökte han styrka
detta med många bifozxade bref såväl regerings-
handlingar, som från enskilda personer, hvari
generalmajoren Gustaf och hans afkomlingar kallas
baroner och välborne. Kongl. Maj:t uppdrog år
1776 1/4 åt Kanslikollegium att taga reda på detta.
Kanslikollegium inskickade s. å. 8/3 kungl.
sekreteraren i Riksarkivet Strands utlåmnás härom, hvilket
innehöll, att ej något *friherrebref då fans i
Riksarkivet, men att många handlingar från dessa tider
Alldeles lika med friherrl. ättens, n:o 37.
aldrig blifvit inregistrerade, så att det ej var något
bevis för att friherrebrefvet aldrig funnits, samt
kallas öfverste Gustaf Ulfsparre efter 1674 i
Regeringshandlingar välboren, hvilket epitet af Kungl.
Maj:t endast ges åt grefvar och friherrar, samt
bevisade alla de företedda originalbrefven såväl från
regenter som enskilda, att han och hans afkomlingar
kallats baroner, samt ansåg Strand kanslipresidenten
grefve Benkt Oxenstiernas bref, hvari Ulfsparre
kallas baron vara af vigt, emedan denne herre var
mycket noga med titlars användande. Kungl. Maj:t
fan för godt s. å. 22/5 befalla, att detta ärende
skulle bättre utredas; härmed afstannade
undersökningen. Om Gustaf Ulfsparre, hans förfäder och
ännu lefvande efterkommande se introducerade adl.
ätten Ulfsparre af Broxvik, n:o 9.
Källor: Öriginalhandlingar tillhörande kammarherren.
friherre Gustaf Johan Thomie Ulfsparre;
Riddarhusstamtaflan.
Adel. ätten Ulrich.
Vapen:
una ad dexteram rosis candidis interserta.
Scutum seu clypeus coerulei coloris, in quo columna argentea tribus, duabus ad levam,
Scutum vero galea ferrea aperta seu tornearia coronata cum
laciniis seu velaminibus aurei ac coerulei coloris redimita ac præcincta occupat.
Ipsam autem galeæ
coronam tegit aurei coloris columna, quam stellis in vertice una, duabus a latere ornatam alæ binæ
candido coeruleoque colore intersectæ claudunt ab utrinque.
disches Wappenbuch.
Vapnet är aftecknadt i Damiers Ehstlän-
Den slägt Ulrich som lefver i Sverige, har ej någon gemenskap med denna ätt.
Tab. 1.
Georg Ulrich, domare i
Gift med Maria Lewen.
Son:
Laurentz Ulrich, borgmästare i staden
Brandenburg. Gift med Katarina von Liepen; dotter
af kurbrandenburgska rådet i biskopsdömet
Halberstadt von Liepen.
Son:
Johan Ulrich, adlad Ulrich, herre till
Ruyhel, Loal och Reichwald, sekreterare och råd hos
hertigen af Kurland, sedan syndikus i Riga; slöt
1621 med k. Gustaf Adolf kapitulationen om Rigas
öfvergång: gick derpå i svensk tjenst och fick godset
Ruyhel i Estland till evärdelig egendom: burggrefve
i Riga 1622; adlad 1624 d. 2 September;
vicepresident i Dorpts Hofrätt; lefde 1639. Gift med
Anna von Aldes; dotter af Johan von Aldes och
Margareta von Weishaupt.
Son:
Vilhelm, herre till Ruyhel, Reichwald och
Loal, studerade i Upsala och Rostock; assessor i
Dorpts Hofrätt 1663; vicepresident derst; ståthållare
i Reval samt president i Borgrätten derst. 1652;
afsatt 1659; fick omsider afsked 1660; † 1661 14/9
på Loal, begrafven i Revals domkyrka. Gift 1:o
1634 2/ på slottet i Dorpat med Maria von Delvig,
† 1657 5/3, med hvilken han hade 6 söner och 3
åsttrar, î hvilka 3 söner och 2 döttrar öfverlefde
fadren; dotter af estländska landtrådet Evert von
Delvig till Toal, en af stamfäderna för adl. och
friherrl. ätterna von Delvig, n:is 1771 och 176,
och Margareta Majdel; 2:o 1658 15/3 på slottet i
Reval med Margareta von Lode, i henos 1:a gifte,
som lefde 1667; dotter af Otto von Lode till 1tfer,
Kur-Brandenburg.
Matrekül, Kelep och Watket; samt var 1663 omgift
med öfversten och landtrådet Hans Wrangel till
Waschel, stamfader för adl. ätten Wrangel till Sag
och Waschel, n:o 1850.
Barn:
1. Johan Vilhelm till Orrenhof 1667, 1678.
1. Jobst Fredrik 1667, 1672.
1. Eberhard Gustaf, ryttmästare. Gift med
Anna Elisabet von Treijden, i hennes 1:a gifte;
dotter af en von Treijden och en von Bellingshausen;
samt omgift med sitt syskonbarn Fromhold von
Bellingshausen.
1. Eliana. Gift med majoren Otto Reinhold
Taube till Odenkotz.
1. Maria var omgift 1661.
2. Otto Vilhelm. Se Tab. 2.
2. Margareta Elisabet, f. 1659 i Reval.
2. En dotter, f. posthuma.
/ Tab. 2.
Otto Vilhelm (se Tab. 1) var omyndig 1672.
landtråd. Gift med Anna Dorotea von Tausas.
Dotter:
? Beata Gertruda. Gift enligt
Riddarhusstamtaflan med sin faders halfbroder landtrichtern
Johan Rutger Wrangel till Sag och Wachsel, men
hon finnes ej på Revalska Riddarhusstamtaflan, der
en Gertrud Hedvig Ulrich, af husen Haito och Ruyhel,
† 1761 i Mars var gift med löjtnant Johan Jakob
Wrangel till Reick f. 1690, † 1755.
Köällor: R. Reg. f. 1624 p. 160, f. 1659 p. 317;
Likpredikan öfver Vilhelm Ulrich; Pabst und Toll, Ehst- und
Lievländische Brieflade 2: n:is 687, 724, 752, 780, 784. 795,
947; Riddarhusstamtatlorna; Wrangelska stamtaflan på
Riddarhuset i Reval; C. Russwurm, Nachrichten über die
Familie von Bellingshusen; benägna meddelanden af herr
rådman Arvid Ulrich.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
