Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FAMILJEGRIFTEN. 67
Nu gick det för långt och blef otreflig lek,
för hårdt sattes grefven i klämma.
Han blef mer än vålnaden hålögd och blek,
for ned under, täcket och ringde och skrek,
nog högt för att gengångarn skrämma.
På gafvel flög dörren, betjenten kom in,
fullt klädd och med ljus redan tända,
hans ansigte var såsom ultramarin,
och ängsligt han sporde med gråtande min :
»Var salig herrn här ock måhända?»
Ur lakanens gömma kröp husbonden då,
men gräsligen vanstäld att skåda,
ty han var, likt drängen, i ansigtet blå,
de kände ej mera hvarandra, de två,
och började storskrika båda.
Nu hade dock minne och vilja fått fart
att lyda det bud, som blef brutet.
Hur gamle herrn spökat var tydligt och klart.
Man tände en lykta och anlände snart
till grafkoret mögligt och slutet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
