Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CASA POLIDORO. 35
och musiken, deklamationerna, det fria skämtet, dansen,
de sköna damerna skola åter behaga er, då ni så
länge varit alla dessa härligheter förutan. Sjelf ädling,
kavaljer åt en Spadacadente, stå. alla dörrar öppna
för er ... »
»Ack nej, fru grefvinna, för all del, låt dem
stängas, det är mer än nog, om jag en och annan gång
far smyga som en tyst skugga i era fjät och komma
såsom en förtrollad prins förd af sin goda fé i gyl-
lene char.»
»Ja ha, och med utklädd kusk och hyrda hästar,
såsom hela verlden vet att gamla grefvinnan Julia
färdas», fortsatte gumman.
I det samma stannade vagnen, och mellan rader
af långfrackade betjenter steg den ädla frun, stödd
på målarens arm, uppför marmortrappan i Palazzo
Pallaverde.
Det var en lysande aftontillställning hos markisen
Pallaverde, med helt annat skaplynne än det, som
nordligare länder och andra städer än Rom erbjuda.
Hela scenen: de gobelin- och stuckklädda väggarna;
de målade och förgylda, mörka taken, från hvilka grof-
kläppiga venezianska kronor nedhängde, de tunga dra-
perierna framför fönster och dörrar; de höga förgylda
girandolerna med glashängen, burna af bronsnegrer;
de gammalmodiga granna och starka möblerna; de
mörknade dyrbara taflorna, marmorstatyerna och de
dunkla venezianska speglarne med små glas, hvilkas
skarfvar blifvit allt för synliga genom de hvita ränder
som uppstå af folieringens lossnande; allt detta förde
känslan tillbaka ett par århundraden, och hon fordrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>