Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SUNE HÅRDSSONS ÄFVENTYR. I05
refflor voro liksom skrufvade efter stegens stigning.
Denna slutade mot ett förrum, med mörkt panelade
väggar och tak, trävirket arbetadt i djupa profiler,
här och der afbrutna genom fantastiska ödlor och gri-
nande hufvuden, såsom ofta förekommer i byggnader
från medeltiden. På trapp-pelaren, som slutade vid
bröstvärnshöjd, stod en väldig lykta af konstsmidt jern
med blyinfattadt glas; kring väggarne voro bänkar,
men fortsättning af trappan fans ej, lika litet som nå-
gon dörr.
Sune såg sig omkring. Angela log och bad ho-
nom gå vidare. Då var det han, som fattade hennes
hand: »Ser ni, det blir såsom jag sade: det lönliga
börjar ju, måste ju börja, ni måste varda min ledstjerna.»
— »Ja, så länge hemligheten varar», svarade flickan;
— »tryck med foten på denna golfruta, så leder ni er
sjelf, och jag går ned. Far väl så länge. Var försig-
tig med motsägelser, om ni vill behålla min fars. vän-
skap !»
Hon gick ned några trappsteg, stannade och vände
s’g igen för att se Sune skrida till verket. Han tram-
pade hårdt på det betecknade stället; den midtemot
varande bänken höjdes upprätt på ena ändan, panelen
trycktes bakåt och gled in åt sidan i väggen, som vi-
sade en genombrytning och början till en annan trappa.
Efter en sidonick åt Angela gick han vidare uppåt
°ch stod snart utanför en dörr, starkt jernbeslagen.
Innanför hördes Lotharingii röst: »Stig på, vägen är
öppen.» Djeknen trädde in i ett höghvälfdt gemak,
hvars af rök, dam och ålder mörknade bonad visade
sPar af rika målningar. Rummet var skräpigt, fullt af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
