- Project Runeberg -  F. W. Scholanders skrifter / [Första bandet] /
129

[MARC] [MARC] Author: Fredrik Wilhelm Scholander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SUNE HÅRDSSONS ÄFVENTYR. I2g
ditåt. Det var, såsom skulle foglarnes marknadstid nu
hafva kommit, ty menniskorna gjorde gladt och villigt
plats åt den lifliga skaran, som kuttrande och vippande
liksom trängdes mot en medelpunkt, nemligen brunnen,
och då Sune kom närmare, såg han en man stående
lutad mot denna och kringsvärmad af dufvorna, som
sökte att sätta sig på mannens hufvud, axlar och bröst.
Torgkunderna tycktes vana vid detta skådespel, ty de
logo blott och stannade ej för att taga det i närmare
betraktande, blott en och annan pojke ropade i förbi-
språnget: »Äh, se fogelmannen, fogelmannen.»
Men vid dennes åsyn for det såsom en skakning
genom Sunes hela varelse, ty han hade framför sig
den af Lotharingius så högt vördade Theophrastus
Magnus, stjernringens égaré och, enligt hvad som var
troligt, hans egen blifvande herre och mästare.
Djeknen stannade; han vågade ej försöka att göra
plats för sin fot i den täta, rörliga matta, af hvilken
fogeltjusaren omgafs, utan fann rättast vara att afbida
något ögonblick, då de bevingade åter skulle sväfva
upp från jorden. Men detta dröjde, ty led efter led
skredo dufvorna mot sitt mål, och ingen annan än de
närmaste försökte att flaxa upp för att smekas. Bäst
Sune stod der och undrade, ljöd bakom honom en
bekant röst: »Icke sant, det är ett besynnerligt skåde-
spel, som ni säkert ej bevittnat i Upsala.» Det var sol-
daternas hufvudman, som med det samma gick förbi,
°ch Sune helsade honom, tackande för gårdagen. Då
blef åter ett väldigt väsen från dufskaran, som flög
upp, i det Theophrastus hastigt trädde från sin plats
kam till djeknen och tog honom i famn.
Scho lander. Skrifter, II. 9

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:13:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scholander/1/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free