Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 SUNE HÅRDSSONS ÄFVENTYR.
»Förlåtligt kan ditt spörsmål väl vara, men tror
du, att jag skulle obetänksamt utsätta dig för någon
fara af sådant slag. Nej, var trygg och red blott ifrån
dig det, som kan röra andra menniskor.»
»Något sådant finnes ej här. Från mitt hjerta är
jag ju redan skild.»
»Lita blott ej för mycket på att så är, utan var på
din vakt, tomheten är farlig. Och nu farväl. Sök en
stunds hvila.»
Sune följde rådet. Han gick upp till sig och såg,
huru solljuset redan lekte på de höga husgaflarne. Det
var qvaft i rummet; han öppnade ett fönster och ka-
stade sig på divanen, der han snart slumrade.
Han tyckte sig stiga in i den välkända ormgången,
men de snodda trägrenarne voro rörliga och flätade sig
under hväsning allt tätare, under det de allt mer sänkte
sig, och gnistrande ögon såsom från hundratals repti-
lier lyste mot honom. Från portiken klang Angelas
sång, och ängslig ilade han framåt, kännande sig följd
af vidunderliga krypdjur. Lejonen på trappan fingo
lif, och nedspringande från piedestalerna stälde de sig
i vägen med uppspärrade gap. Men bakom dem ut-
trädde den hulda mön och sträckte famnen åt den
villrådige. Da rusade han mot odjuren och lyftes med
det samma sasom en fjäder i luften öfver dem, stör-
tande till den älskades bröst. Men då han ville kyssa
henne, drog hon sig undan, hviskande: »Akta fogeln»,
och då Sune med det samma vaknade, kännande
något, som vidrörde läpparne, flög en i kopparglans
skiftande dufva upp från hans bröst och ut genom
fönstret. Såsom vanligt, då tanken sökte Angela,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
