- Project Runeberg -  F. W. Scholanders skrifter / [Första bandet] /
235

[MARC] [MARC] Author: Fredrik Wilhelm Scholander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SUNE HÅRDSSONS ÄFVENTYR. 235
en uppoffring, som är för sent att angra. O! att jag
åtminstone hade min dyrbara ring i behåll!» Da mäikte
han tryckning på högra pekfingret och der satt rin-
gen åter. Det var som en solstråle i bedröfvelsen, han
kysste den trogne talismanen och tänkte vända om till
land. Men den indiska kistan tyckte han sig dock icke
vilja unna till rof för vågorna, utan drog henne med en
stark knyck ur vattnet upp på en häll;, och då hon stod
så lutande, hördes i henne ett klingande rassel. Än en
gång kastade Sune då upp locket, vickande på kistan,
och ehuru hon var tom såsom förut, hördes klangen å
nyo. Då märkte han vid närmare undersökning en
springa vid ena sidan, och sedan han med ett yxhugg
klufvit bottnen, befans att den var dubbel, sä att en
icke obetydlig del af gyldmynten sökt sig väg till detta
gömställe under den långvariga transport och de täta
skakningar, för hvilka kistan varit utsatt. Det behalina
utgjorde väl blott en mycket liten del af det ursprungliga
beloppet, men det var dock vida mei, än Sune nu kunde
bära med sig, hvarför han bragte hela skrinet öfver till
stranden, gömde det i en bergskrefva och klättrade upp
på planen. Ett stycke in på denna kom herden, och då
han efter undersökning af dennes skinnpåse ansag möj-
ligt att låta den samma tjena till skattkammare, var han-
del lätt uppgjord, och de följdes at ett stycke väg, till
dess herden förklarade, att han måste taga en annan
riktning. Derefter vände Sune om, plockade myntet i
väskan, som fullkomligt doldes under den vida pilgrims-
kåpan, och vandrade med tyngda steg ater till staden.
Der fann han ett passande herberge och dröjde ännu
en dag för att göra sig rätt i ordning. Härtill fordrades

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:13:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scholander/1/0371.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free