Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SUNE NÅliDSSONS ÄFVENTYR.
249
var värd ett afskildt rum, hvilket ock var högst nöd-
vändigt för den stillhet, som ovilkorligen måste råda
kring den sjuke, om räddning skulle kunna vinnas.
Utom läkarne på stället, hvilka egnade honom den
bästa möjliga uppmärksamhet, då de ansågo för en
stor ära och ett vetenskapens framsteg att bota ett
fall af förevarande svåra beskaffenhet, fans blott en,
som ofta kom för att se om den sårade, och långa
stunder satt nedslagen vid hans bädd; det var den
unge upphofsmannen till olyckan. Med stigande ängs-
lan följde han läkarnes rådplägningar och sjukdomens
gång, och när efter många veckors väntan det slutli-
gen bestämdt förklarades, att hopp om återställande
nu gåfves, gret atleten af glädje och blef än mera
enträgen hos Sune. Men denne visste intet om allt
det som föregått eller skedde. Själen hade väl åter-
tagit sin verksamhet, men blott stundtals, då omed-
vetna drömmar infunno sig. Småningom tilltogo dock
dessa i styrka, men vållade endast oro, då de vände
sig kring förflutna händelser, hvilka framstodo i vid-
underlig och skrämmande gestalt, hvartill ock rikliga
ämnen funnos i den drömmandes utståndna äfventyr.
Denna period af sjukdomen var lika farlig som början,
enär febern, om den blefve för stark, skulle medföra
ohjelplig inflammation och följaktligen död. Så gick
det dock ej. Blodets hastiga brännande omlopp lug-
nades och svalnade, drömmarne antogo ett mildare
om ock allt jemt fantastiskt skaplynne, och den lugna
sömnen bief de konstlade helmedlens bäste och krafti-
gaste bundsförvandt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
