Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IO LUISELLA.
Att ett så skönt nymphæum rätt möblera
man tydligt icke gjort sig stort besvär,
ty gamla vinfat, amforor af lera,
en mängd af majshalm, kastad här och der,
förstörda seldon, brutna skrin — med mera
hvad på ett skräprum kännetecknet är —
och intet annat, hade nutidsgästerna
fört in ibland de rika forntidsresterna.
Nog tyckte Luisella, att det byte,
hon gjort af bostad, var af sämre art,
men Pepe öppnade sitt matsäcksknyte,
och det gaf tankarne en annan fart;
de stördes ej af misstrons onda lyte.
Den lilla åt och, sen hon bäddat rart,
kröp hon till hvila uti majshalmsbingen,
likt fogeln, som sig gömmer under vingen.
När flickan väcktes, insmög morgonljuset
så magiskt från fontänens halfkupol
och gaf nytt lif åt det antika huset,
uti hvars bakgrund fader vignerol
låg ifrigt gräfvande bland sten och gruset
från ett i hvalfvets hjessa remnadt hål.
Han dolde någonting, helt likt det sista
beslagna hörnet af en gammal kista.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
