Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
LUlSELLA.
Då ser han Luisella, som har stannat,
en bildstod lik med ögonen i brand,
så tjust som hade henne öfvermannat
en englasyn från edens dolda land.
Sor Pepe ilar fram, men ser ej annat
än diamanters trollglans kring en hand,
och hos atleten stå de två, betagna,
till skilda mål af skilda känslor dragna.
Dock hemtar vignerolen snart besinning
och hviskar: »Flicka, skynda, det är sent,
du börjar blekna så om kind och tinning,
res, barn, malaria råder här gement.
Jag har ett ärende för vigtig vinning,
som med en färd till Rom visst blir förent. —
Se så, farväl. Sommarans rygg ej skona;
jag kommer efter. Helsa gamla Mona!»
För Luisella är ej svårt försaka
den flydda synens fröjdbemängda qval;
hon far. Men Pepe smyger snabbt tillbaka
till ynglingen i bergets dunkla sal.
Han spejar, lyss; här kan ej någon vaka. —
Han blottar dolkens klinga, spetsig, smal,
och lofvar vaxljus till altarets smyckande,
om San Antonio främjar verkets lyckande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
