Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44 LUISELLA.
Nog talas det om italienska dolkar,
visst vankas ock i Rom lätt nog en stöt,
men uppspädd ras de kullar sju befolkar,
och der fins ulfvar väl, med äfven nöt.
De förra äro forna kraftens tolkar,
de andra visa, hur den blifvit blöt;
varginnan än den ena parten ammar,
den andra från pontinska träsken stammar.
En sådan romare af sämsta slaget
var Rapanucci — Ghigi väl bekant —,
en skoarbetare, som, noga taget,
ej ville ondt, men, stadd på nödens brant,
fått sinnet ifrån hvarje skrupel tvaget
och gerna gaf för guld sin själ i pant;
han köptes att som krämarns värn sig ställa
och blef så äkta man åt Luisella.
Se’n syntes inför stränga tribunalet
signora Rapanucci och blef hörd
om fosterfadern. — Honom gick det galet,
fast ej i följd af detta vittnesbörd.
Der såg hon åter sbirrn med ömma qvalet,
som ville hämnas och få donnan förd
i fängelse. Men rätten, mild den gången,
blef fångad sjelf och släppte sköna fången.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
