Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROM. 47
En dag, då målarn, idog såsom biet,
med andakt återgaf modellens drag,
och Rapanucci, långt ifrän staffliet,
njöt lättjans blysömn midt på ljusan dag,
upplästes dörrn och lyftes draperiet
af en gestalt med ungdomligt behag
och reslig växt. Likt eld hans ögon strålade,
då blicken flög från taflan till den målade.
Han skådade med glädje mästerstycket,
på duken frambragt af en vördad vän,
och mönstrande det sanna uti tycket
såg han med undran på modelin igen.
Hans ögon sade henne mycket, mycket —
så hade ingen sett på henne än . . .
hon kände genast främlingen för resten:
det var atleten från Cervarofesten.
Ack, mina damer, märken I den brygga,
på hvilken Amor mellan hjertan går?
Den är så luftig och så lätt att bygga;
det verket fordrar mödor ej, ej år.
I len, för skalkens grymma anfall trygga,
1 tviflen, att han nånsin på er rår?
Nå väl, den vise finner deraf klarare,
att guden lurar er så mycket snarare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
