Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NEAPEL OCH MARSEILLE. IO7
De ljuden ryckte bort den skarpa taggen
af oro, som nyss sargat flickans själ,
ty talarn var ju tolken, han med daggen.
Nu gick han villigt lastad, lik en träl,
och bar en kappsäck jemte reseplaggen,
som egdes af hans gnolande befäl,
i hvilken åter på den ljusa pannan
man kände mäster Jean och ingen annan.
Artisten var på väg till tvenne tanter,
som bodde icke långt från denna trakt,
och tolken hade lemnat däck och vanter
för att som bärare få extra frakt,
enär han led af bristande kontanter.
Då skedde mötet, såsom sist är sagdt;
man kände strax igen hvarann och ilade
till stället, der den sjuka sanslös hvilade.
När Jean så återfann sin stolta sköna,
förskräcktes han, men blef derjemte glad
att kunna hennes köld med huldhet löna.
Hans saker gömdes i den kolonnad,
som byggts att breda tempeltrappan kröna.
Och bön på bön Agneta ängsligt bad,
då männen varsamt buro bort den svimmade
till afsedt mål, der ljus i fönstren glimmade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
