Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 12 LUISELLA.
Jean och Agneta foro; ej på hafvet —
de hade af dess vilda sqvalpning nog —
ej heller redo de, så gångartrqfvet
ljöd lifvande och käckt i lummig skog,
det sättet är för längese’n begrafvet,
ej heller man till vandring stafven tog.
Nej, detta allt är poesi och tjusande.
De färdades på jernväg, blindvis rusande.
Det sättet må nu vara ytterst praktiskt
för den, som endast skyndsamhet begär,
och uti statsekonomi didaktiskt,
då skuldsystemet derutaf man lär.
Ja, det må äfven vara mycket taktiskt,
om kriget manar folken i gevär —
men ur en vagn, der tjugu ögon vaka,
få poesi och kärlek bort sig maka.
Och samtal bör ju vara öfverflödigt,
det hväser och det piper nog ända.
I följd häraf var bråk med ord ej nödigt
för konstnärn och modelln, de kända två.
Visst var Agnetas sinne stundom blödigt
i rnistning af hvad hon just räknat på:
en långsam resa — men då Jean satt leende,
blef hon ock skenbart glad i sitt beteende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
