Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKÄRSELD. IS*
Den ena dagen var så lik den andra,
att ingen aktade på tidens lopp
och Luisella hade brådt att vandra
till ateliern, hvar morgon hon stod opp.
Hvad Jean beträffar, lärer ingen klandra,
att han ännu beständigt närde hopp
om känsligt svar på hjertats ömma fråga,
då den ännu en gång han ville våga
Jag ber er, flickor, att I icke glömmen
det egendomliga i dessa fall.
Ty Luisella var af konstnärsdrömmen
en del och lefde på modellens pall,
der väl hon trifdes, likt forell i strömmen.
Men målarn såg ju klart, att hon var kall
fast vänlig, och då var det bäst att vänta,
tills Amor började på hjertat glänta.
För öfrigt känner Jean ju ej det hinder,
som förefinnes mot hans hjertas drift,
då misstron Luisellas tunga binder
ifrån bekännelsen, att hon är gift.
Den ene ser sin brud i hoppets glinder,
den andra hoppas endast få — en grift,
och till ett sådant skeft och svårt förhållande
lär ej min enkla saga vara vållande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
