Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORNAMENTIKENS FORMLÄRA.
5
byggnadsstilen. Äfven de enklaste element erhålla då,
såsom stil, en betydelse, hvilken de, lösryckta från
arkitekturen, alldeles förlora, enär de i så fall kunna
hänföras till nästan hvilken tid och hvilket folk som
helst. Detta blir till viss grad äfven fallet med många
bland de mera utvecklade formerna, om ej vid deras
bestämmande och förklaring någon ytterligare ledning
står till buds.
Vid ett flygtigt genomgående af ornamentikens
formlära kan det således vara i sin ordning att börja
med det enklaste tecknet, den synliga punkten. Ensam
tyckes han väl icke kunna utgörä något ornerande ele-
ment, måhända har han dock haft sin tid af triumf, vi
mena senare delen af förra århundradet, hvars »mouche»
var en användning af det enklaste ornamentala ele-
mentet.
Flera punkter tillsammans bilda deremot en rik
formkälla, och detta så mycket mer, som de i så väl
arkitektonisk som metallisk, keramisk och textil Orna-
mentik kunna användas i stället för linier och göra en
finare verkan än dessa. Punktsammanställningarne, be-
gagnade såsom prydnad, tillhöra alla tider och alla
folk; men äfven punkten, enheten uppträder i mycket
olika skepnader, särdeles då han, såsom vanligast är
fallet, tjenar till besående af en bottenyta. Dervid byter
han stundom sitt i sjelfva verket anspråkslösa väsen
och blir allegorisk samt utvecklar sig till betydlig stor-
lek, under form af rosor, vapensköldar, kronor, liljor
m. m. (fig. i).
I metallarbeten förekomma punkterna såsom puns-
manér från äldsta tid och ännu i dag; punktmönster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
