Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORNAMENTIKENS FORMLÄRA. 7
grafiskt angifver deras form, utan ock i och för sig
mer eller mindre mångfaldigad tjenar till prydnad.
Såsom sådan har hon ganska olika egenskaper. Rät
och på en plan yta får hon ett bestämdt,
stundom sträft uttryck, hvilket deremot för-
svinner, om ytan är bugtig (fig. 2), emedan
linien då ser ut att vara böjd och förtonas
till olika styrka.
Använd på enklaste sättet, såsom gång på gång
fortlöpande rand, kan hon, färglagd, vara stilbestäm-
mande och är då oändligt vexlande så väl i rikedom
som karakter, enär hon i alla prydnadsområden, sär-
deles de textila, faller sig lättast att anbringa. Men
utan färg bjuder hon omvexling endast genom mång-
faldigande i lika eller olika bredd, antal och afstånd,
samt vågrät, lodrät eller lutande ställning (fig. 3). Om
Fig. 2.
Wi/i/wiiitwi
Fig- 3-
linierna afkortas, mångfaldigas och sam-
mansättas, äro de, utan att omsluta en yta
Fig. 4.
(fig. 4), tillräckliga för åstadkommande af
stilbestämmande ornamentformer; men först då de be-
traktas såsom ytbegränsande (fig. 5, 6, 7 och 8), er-
/V/N/N,
i imiimi um
Fig. 5- Fig. 7-
Fig. 6. Fig. 8.
IfI#I#I mmm *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
