Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORNAMENTIKENS FORMLÄRA. 9
Sådana motiv återgifvas dock alltid med den be-
stämdare karakter, som de erhålla endast genom olika
tjocklekar.
Så länge den böjda linien hålles inom grafiskt och
plastiskt område, har hon full rörelsefrihet; men denna
upphör med den textila konstruktionen. Ty väfnad,
flätning och virkning, alla återgifningssätt, som betinga
rutor, bland hvilka vissa utmärka teckningen, tillåta
icke dennas obehindrade svängning
i jemna linier, utan måste hvarje af-
vikning från rak och vinkelrät rikt-
ning ske medelst aftrappning (fig.
15). Denna danar en egendomlig
karakter, hvilken, för att vara sann och passande, ej
får tillämpas utom vissa gränser och ej söka återgifva
hvad föremål som helst.
Då räta linier sammanslutas, framställa de, både
plastiskt och grafiskt, så väl ytor som kroppar. Deras
fullkomligaste typer, qvadraten och kuben, den lik-
sidiga triangeln och pyramiden, hafva tidigt ingått i så
väl prydnadsläran som dennas förnämsta bärare, arki-
tekturen. I de raka, mångnyttiga och lätt använda
rörväxterna, i räta träd och spröten, liksom i vissa
stenbildningar, berg och block har naturen sjelf gifvit
förebilder och anledning till den rätliniga principens
fattande och bruk. Inom Ornamentiken tillämpades
han möjligen händelsevis i de första flätningsförsöken,
då olika förtonade remsor korsades eller randvis sam-
manbundos, och i byggnadsväg erbjöd han sig först
blott såsom stående, sedan äfven liggande, stöd. Bland
försök att pryda vann linien, den räta randen, snart
iïïïïï]
■■■ ■■■■!
■■■
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
