Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORNAMENTIKENS FORMLÄRA.
Fig. 23.
mande massornas hufvudform, d. v. s. fälten, stommen,
hvarå orneringen anbringas, emedan de, eljest blan-
dade i krokliniernas lek, störa harmonien genom den
stelhet, som ligger i deras art. Den-
na hänvisar dem alltså till mosaik-
mönstrens vidsträckta område, hvil-
ket utsträcker sig öfver alla stilar
(fig- 23).
Beträffande slutligen de böjda linierna nämna vi, att
deras rumomslutande användning är hufvudvilkoret för
så väl vexling i prydnadsformerna som i allmänhet för
tillvaron af teckning, målning och plastik. Deras enk-
laste, fullkomligaste och fër sig afslutade typ är cirkeln,
som gifver upphof åt de sju hufvudformer, till hvilka krok-
linierna äro atthän-
föra, om än deras
i, böjning ofta från-
går de här ritade
kurvorna (fig. 24).
De olika sätt, på hvilka dessa kurvor böjas och
sammansättas, gifva i så väl grafiskt som plastiskt hän-
seende de olika stilarnes karakter, hvilken i vissa fall
ytterligare utpräglas genom färgers användande.
Såsom ofvan blifvit nämndt, har Ornamentiken sin
förnämsta historiska plats i arkitekturen. Denna är
äfven upphof till vissa rent plastiska prydnadsdetaljer
(såsom fig. 25 modiljonger och .konsoler, 26 ägglisten,
27 triglyfer, m. m.). Att för öfrigt hennes Ornamentik
blifvit lånad från företeelser och mönster inom hus-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
