Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORNAMENTIKENS FORMLÄRA.
ryggar, hvilkas skulptur visat än ren egyptisk stil,
än öfvergång till assyrisk och sist denna stil oblandad.
Af stort intresse är en del smyc-
40 h,
ken. Äfven bland dem ses mycket rent
egyptiskt eller feniciskt, äfvensom öfver-
gångsformer till assyrisk karakter (fig.
48). Men denna är i sin utbildning
t. ex. i öronprydnader — särdeles
anmärkningsvärd såsom föregångare till
både persisk och grekisk formkänsla,
_eåäa_Usl^_ hvilken uttryckes i de fina, refflade och
Fig. 48. profilerade koniska bildningarne, dervid
ock de vinkelrätt emot stammen utskjutande eller från
en ring radierande knapparne äro skarpt stilbeteck-
nande (fig. 49). Såväl å dessa
smycken som å andra metall-
arbeten finner man olika fär-
gad emalj vara anbragt, på
det cloisonnerade sättet, d. v.
s. med tunna af metallen bil-
dade skiljeväggar mellan de
olika färgfälten (fig. 50); emaljering efter samma system
var än tidigare uttöfvad i Egypten. Detta torde hafva
g’fvit anledning till det likartade sön-
derdelandet af målade ornament och
den besynnerliga, oroliga karakter, som
derigenom erhållits.
Hela sydvestra delen af Asien, från trakterna mellan
Kaspiska och Svarta hafven in emot Medelhafvet och
Arabien, var en ständig tummelplats för de oroliga folk-
vågorna. Egypten hade deremot sett okändt många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
