Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORNAMENTIKENS FORMLARA.
De här (fig. 52) anförda exemplen å, dels skulp-
terad dels målad, grekisk Ornamentik, ådagalägga redan
både frändskapen och olikheterna mellan skaplynnet i
denna och de båda förut nämnda stilarne. I dessa äro
motiven — samma blad, blomma, spiral — likformigt
mångfaldigade, sålunda åstadkommande rikedom i ut-
seendet, utan att någon sammanbindningstanke deri
råder. Grekerna antogo väl ock det sättet, när om-
ständigheterna sådant fordrade, t. ex. vid ornering af
lister, på inramande eller sönderdelande band, bårder,
friser o. s. v. (fig. 53) men då det gälde dekorering af
ytor, indelade
de icke dessa
MWHW Almlfigr rSIMeU
WMM MWHW Almlfigr rsiMch
på egyptiska
F‘g- 53- sättet i allt-
jemt återkommande former, utan uppfunno konsten att
behandla ornamenten organiskt, såsom plantor, låta
dessas mer och mindre stiliserade stänglar och stjelkar
slingra sig i mjuka böjningar om hvarandra, uppåt och
åt sidorna, samt blommor, blad och frukter från dem
skjuta fram.
Till förnämsta bladtypen valde de och stiliserade
akantusplantan, hvarjemte åtskilliga kantiga och reff-
lade stjelkarter infördes
såsom sammanbindande
element (fig. 54). Af
dessa element utbilda-
des det bekanta korin-
Fig. 54-
tiska kapitälet, som dock jemförelsevis litet användes
i Grekland och der ej vann samma stadga i utveckling
och proportionsbestämningar för tillhörande kolonn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
