Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 ORNAMENTIKENS FORMLÄRA.
detta dock uteslöt fortsatt begagnande af äfven andra
akantus-stiliseringar (fig. 61). Derjemte finner man,
huru grekerna, liksom före dem
egypter och assyrier, icke nöjde
sig med att i de stränga arkitek-
toniska formerna inblanda endast
växtrikets alster; de läto äfven
djur- och menniskogestalter in-
Fig. 6i. förlifvas med byggnadsprydna-
dernas hufvuddelar, t, ex. kapitäl och baser (fig. 62).
Då de så behandlade konstens strängaste uppenbarelse,
II II II II I) TT I I I
Fig. 62.
güll§»g
som är arkitekturen, så är gifvet, att de animala for-
merna skulle få ett betydande insteg äfven i den blott
dekorativa Ornamentiken. De väsenden, med hvilka den
grekiska naturreligionen gaf lif åt alla naturens områden
och åt hvilka de, med tillägg af vissa karakteriserande
delar, lånade menniskoskapnad, blefvo särdeles lämpliga
till åstadkommande af formbrytning och förskönande
omvexling i prydnadsväg. Om lemningarne af sådana
skapelser mera sällan förekomma i Hellas, är skälet,
att plundring och förstörelselust gått härjande öfver
den klassiska jorden, så att dess skatter få sökas pä
andra håll, förnämligast uti Italien, dit romarväldet drog
den grekiska konsten. Tritoner, najader, centaurer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
