Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORNAMENTIKENS FORMLARA.
49
skönhetsgränsen. Anmärkningsvärdt är, att denna känsla
lemnade de semitiska folken oberörda, ehuru alstren
gingo genom deras händer, och att hennes utveckling
gick längs hela Medelhafvets norra kust utan att verka
på den södra.
Det var, såsom allmänt kändt är, egentligen striden
mellan den reformatoriska buddhaismen och den ur-
gamla brahmakulten, som framkallade Indiens under-
bara, plastiska formodling, emedan de mägtiga och
rika brahmanerna genom härligheten i sina tempel ville
öfverglänsa Buddhas anhängare. Huru det tillgått, att
de grekiska formelementen kommit sig för i skulp-
turen, vet ingen, men deremot synes, att de blott gifvit
ansatsen, och att de inhemska artisterna på den gifna,
trånga basen vidgade ut en prydnadslära, som spridt
sina rötter, eller förut haft dem, i hela östern. Der-
vid frångicks inom Ornamentiken den grekiska ren-
hetstypen. detaljernas linier slappades och förvredos,
hvaremot hufvudformerna gjordes i högsta grad lif-
liga, brötos ända till ytterlig oro och frångingo i
de fristående byggnaderna principen att gifva till
känna bärighetslagarne, dem de lydde. Från 3:dje år-
hundradet f. Kr. ända in uti 1600-talet, ja, väl delvis
ända in i våra dagar synes den gamla stilen råda,
ehuru med den så småningom blandas arabiska och
andra vesterländska element, och sedan samfärdseln
mellan Indien och Europa fullt utvecklat sig, synas
de i östern skedda vridningarne af grekisk formlära
hafva tagit fast fot i vestern, der de möjligen bi-
drogo att tillåta renässansens öfvergång i barockstilen
på 1700-talet.
Sc ho lan der, Skrifter, IV. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
