Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORNAMENTIKENS FORMLÄRA.
63
andra med sina naturhärmande alster, tala. Men med
denna måleriets fullkomning till alldeles sjelfständig
och för sig verkande konstart upphörde det att så-
som förr vara sammanvuxet med byggnadskonsten och
ehuru särskildt uppburet och äradt dock utgöra ett
nästan omedelbart höjande element i moderkonstens
produkter, oskiljaktigt från dessa och af samma lugna
skaplynne just genom sättet för färgens plana verk-
ning inom gifna linier. I den mån illusionen skulle
råda i bilderna och dessa genom skugg- och dager-
massor göras perspektiviskt tydliga, förgick äfven det
behag af lugn, som bör paras med åsynen af all
plastik, och byggnadskonsten förlorade nästan för
alltid ett af sina skönaste stöd. Ty då teckningen,
som förr varit väsentlig om ej uteslutande hufvudsak
i det dekorativa måleriet, hädanefter blott blef den
första ledningen till målarens arbete, ökades detta så,
att man måste bäfva tillbaka för antastandet af stora
ytor, och då byggnadsväsendets utveckling efter Grek-
lands glansdagar skedde i Rom just åt det väldigt
tilltagnas håll, saknades krafter att låta såväl målning
som skulptur af historisk art följa med såsom i
forna dagar.
Under det sjelfva Grekland med hänsyn till mål-
ningen icke bevarat åt efterverlden annat än berättel-
ser om utvecklingen och loftal öfver de stora mästare,
hvilka der utöfvade sin konst, har det till »stora Grek-
land» hörande Italien lemnat oss talrika vägledningar
till ett begrepp om uppfattning af målarkonsten under
äldre tid och i dekorativt hänseende. Nedanstående
fragment (fig. 80) af väggmålningar i en äldre etrurisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
