Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORNAMENTIKENS FORMLÄRA. 69
Ornamentiken, hvaraf kolonierna blott inom metall-
arbetets fack kunde göras delaktiga, men som i vissa
drag, nämligen i blad och stjelkbildning bibehöll sig
och spreds öster ut för att under långt senare tid-
skiften såsom en klassisk fläkt lifva den ur antikens
ruiner uppstående konsten.
Täflan lärer väl ej på konstens område hafva sak-
nats i det grekiserade Italien, men förhållandena voro
der helt andra än i moderlandet och föranledde ej
samma ifver i sökandet efter fullkomning af formen,
hvars hufvudprinciper ditkommo — så att säga — full-
gångna. Och ehuru Magna Græcia omfattade folk, som
stodo på ganska olika odlingshöjd, visa dock fornlem-
ningarne, att någorlunda samtidiga alster hade samma
tycke af grekiskt ursprung. Detta är ock lätt förklar-
ligt genom det ständiga tillflödet af greker såsom ut-
öfvande konstnärer, hvilka i hemmet insupit den helle-
niska skönhetskänslan, om ock dennas produkter dels
blott qvarstodo såsom minnesvårdar, dels och i stort
antal återfunnos förda till den främmande jorden.
Följden af allt detta blef, att den egentligen ro-
merska ornamentala stilen, genomgående såväl plastik
som målning, och hvilken — om såsom utgångspunkt
för jemförelsen tages den helleniskt grekiska form-
lärans ädlaste tid — är en försämring, bestämdt tager
öfverhanden först, då romerska folkets kraft uppgick i
kejsardömet och skulle förhärligas i en enda person.
Det är dock ej rätt att döma den romerska konsten
på sådana skäl; ty de grekiska principernas bas är
träng, och deras oupphörliga tillämpning skulle hafva
åstadkommit en qväfvande ensidighet och för utveck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
