Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76 ORNAMENTIKENS FORMLÄRA.
heterna. Por öfrigt ansåg man sig ej behöfva sträfva
efter inhemsk förkofran och under bidan på dennas
utveckling nöja sig med ofullkomliga alster, då hos de
underkufvade eller förbundna grannfolken allt kunde
erhållas skönt och fullbildadt. Det var äfven lätt för
de våldsamma romarne att, då sådant ansågs behöfligt,
från närmare eller fjermare håll flytta till sin stad folk,
som der kunde anses behöfligt, och denna omständig-
het lärer väl hafva varit den egentliga häfstången för
lyftandet af deras konst och industri samt förklaringen
ä det samband i formlära, hvilket t. ex. inom den
ornamentala målningen, rådde emellan Campanien och
Rom. Etruskerna bibehöllo sitt egypto-grekiska sätt
att använda ornering och färg, låtande dervid råda en
viss arkaism, men syditalienarne följde den helleniska
framåtgående utvecklingen af färgläran, småningom
öfvergäende till realistisk sträfvan i uppfattning och
ätergifvande af naturföremål, och denna sträfvan blef
ock romarnes. Sedan den äldsta, skräpiga och dåligt
byggda staden blifvit af gallerna uppbränd, ombygg-
des han i hast, och dervid användes tegel i stället för
trä- och lerhus, men i brådskan uppgjordes ingen regle-
ringsplan, utan gator och qvarter lades, huru det föll
sig och efter de byggandes godtycke. Kort derefter,
hade den gamla etruriska, mycket rika och praktfulla
staden Veji intagits och alla dess skatter förts till Rom,
hvilket var ett bland de första lyftande medlen för
konstindustrien i sistnämnda stad. Dit samlades ock
småningom bytet från andra större och mindre städer,
dem romarne intagit, och de erhöllo sålunda riklig
tillgång på formmönster, som grundläde deras riktning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
