- Project Runeberg -  F. W. Scholanders skrifter / Tredje bandet /
127

[MARC] [MARC] Author: Fredrik Wilhelm Scholander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TILL JOHN GEORG ARSEN/US. 27
han vet nu, hur innerligt, ärligt och troget jag höll af
honom, fastän detta ej kunde förmå mig att förråda
min skyldighet och frångå min öfvertygelse, såsom
många af de andra, både unga och gamla. Jag hade
ju kunnat göra såsom de och skrifvay«, då det ändå
var visst, att nej skulle utgöra pluraliteten. Men då
hade jag ock skämts inför hans minne, och det gör
jag icke nu.
Vet du väl hvad Höckert var för mig? Han var
en länk, som fasthöll mig vid den yngre verlden, och
den bro, på hvilken jag stundom kom ut i den. Äfven
på senare åren, då han icke mera anlitade mina råd
och mitt stöd, såsom han i början gjorde det, var han
mig lika kär och lika nödvändig, ty det fläktade en
frisk vind omkring den svage, en vind, som icke spelar
igenom dufvenheten hos andra i detta stackars Stock-
holm. Jag gick till honom dagligen, emedan jag märkte,
att då han arbetade, behöfde han utgjuta sig och räson-
nera öfver det under händer varande, men icke kunde
jag se med sådana ögon som han behöfde bredvid
sig eller ville hafva till ledning för idéutbytet — och
de, som hade sådana, kommo aldrig, eller, om de
kommo, sågo de ingenting, ty viljan satt i vägen.
Höckert var den ende, till hvilken jag ibland längtade
från hemmet. Nu är han borta och den tid för mig
förbi, då man knyter sådana vänskapsband. Det blir
mig en tung vinter och en känbar ödslighet, innan
jag vänjes vid att vara utan någon, med hvilken jag
kan tala om sådana saker, som ej röra hemmet och
äro utan intresse för de kära jag här har omkring mig.
Men denna förlåtliga egoism hindrar mig ej att oupp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:13:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scholander/3/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free