Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL JOHN GEORG ARSEN/US. 139
att repetera Thorvaldsenska balen
och stå som figuranter i tablâ’n.
Så fordrar tiden, och man anser galen
en hvar, som håller sig en bit ifrån..........
Men jag har rätt att smaka hvilans honung,
ty, är jag arrangör, då dog en konung.
Se, det var ståtligt sagdt — var slutets krona
och borde vara brefvets sista rad;
men jag kan ej med tomrum mig försona
och önskar fylla mina fyra blad.
Det lider dock. Snart skall jag dig förskona,
se’n jag till slutord hunnit säga — hvad?
Jo: skicka hingsten .... Drick ur helsokällan —
och grenslom sångens häst, men — ridom sällan.
Stockholm 17 nov. 1870.
Vännen
F. W. SCHOLANDER.
Vån Arsenius!
Hå hå, ja ja. Nog fick jag hjertligt sofva,
då jag nu kom från gäspningsfyld souper . . . .
Må Orfeus taga rimmarkonstens gåfva,
då den ej ro åt gammalt folk vill ge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
