Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL C. G. ESTLÄNDER.
* 79
Konst, vetenskap och handtverk — allt förena,
tag alla rön af klokhet, hittills vunna,
och älta dem som murbruk i en tunna,
gif så dem lif med ben, kött, blod och sena.
Men mät ej till af lifstid allt för ringa,
ty moget resultatet då ej blifver
att bära upp den tunga embetsdrägten ;
nej, låt ett hundratal af lustrer springa
för studier, bedrifna med all ifver —
då kan han framstå färdig, arkitekten.
Ja ja, öfverdrift är det, men nog fordras mycket
för det yrket i våra dagar. Jag säger »yrke», ty endast
ytterst sällan kommer numera arkitekturen i fråga så-
som konst, ty konst är nöje, och af arkitekturen be-
gäres numera blott nytta. Och om nyttan klutar ut
sig med nagra lister och litet krimskrams, som man
med en sockerhammare kan slå ned, då är det väl
icke konst. Det är hufvudsakligen, med eller utan
ansprak härå, en utanlexa som efter omständigheterna
läses upp. Derför är jag ursinnig på vår murbruks-
arkitektur här i Stockholm och öfverallt der den råder.
Jag vill se det äkta materialet, detta skall vara väl
arbetadt, dess sammansättning likaså, och på det viset
uppstår något konstartadt, om än ej fullständigt. Be-
tingelserna för det byggnadskonstmessiga äro på samma
gång sa enkla och så invecklade, att man derom kan
skrifva hundratals böcker utöfver de tusental sådana,
som redan finnas till. I hvardagshuset vid stadsgata
har man knappast rättighet att fordra arkitektur, ty
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
