- Project Runeberg -  F. W. Scholanders skrifter / Tredje bandet /
258

[MARC] [MARC] Author: Fredrik Wilhelm Scholander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

258 BREF.
nu mins jag, att det’ ordet och den saken spökade
i mitt hufvud, då jag var ung, men det är mycket,
mycket länge sedan; det var en yr brånad, som qväfdes
af kalkdam och lades i mull, och ur dess stoft har
sedan vuxit upp många stora hus och räkningar och
siffror utan tal. Jag mins det döda barnet egent-
ligen derför, att dess syster, som äfven vuxit utan
underbyggnad, de arkeologiska funderingarne, börja
torka ihop och luta öfver grafvens brädd allt mer och
mer, så att hon väl också en vacker dag får ett hus
till monument öfver sitt stoft, ett memorial till liktal
och ett kostnadsförslag till grafskrift. Och sedan det
skett, hvad återstår då af vännen S—? Jo, karkasen
till en så kallad bracka, det fettbeklädda skrofvet af
en sann och äkta filister — ljufliga hopp! — Var billig
kära bror och sätt dig i mitt ställe. Jag står upp en
morgon nyter och rentvättad; papperet hvitt och spändt
ser inbjudande ut; färgerna ligga sä klara och brokiga
och mjuka på paletten, att man just ville vara en pen-
sel för att af hjertans lust och i all anständighet kunna
doppa näsan i dem; likt elfvornas dans i ängens dim-
mor dyka vid tankens horisont klostergångar och slotts-
salar, riddare, munkar och nunnor i lustigt lockande
tummel om hvarandra, så att man tror sig skada en
af salig hoffyrverkaren Magitos sjudubbla surrande
solar med kringgående vindböjtlar; solen 1er, himlen
är klar, anden manar, att man sätter sig vällustigt
neder för att apa vår Herre och skapa i liten skala. —
Då tjocknar horisonten bakom ryggen, och innan man
vet ordet af, kommer en tung sky af hus och bjelkar
och kakelugnar och skorstenar och räkningar och dags-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:13:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scholander/3/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free