Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286 BREF.
som vexla i dager och skugga, och fröjdar hjertat så-
som qvarhållen poesi och dröjande ton och sväfvande
men ändå fixerad dans, och låter forntid och nutid
—- men i synnerhet forntiden — stiga upp ur griften
och visa sina vexelrika taflor i brokigt vimmel —
sitter man icke då i lycklig oskuld såsom barnet fram-
för sin lilla lustiga trädgård, planterad med bara trä-
pinnar, och fröjdas åt det man efter bästa förmåga
omklär med en form, så nära som möjligt liknande
det i fantasien sväfvande härliga originalet och känner
i denna skapande förmåga — i all hjertats innerliga
ödmjukhet — fläkten af den hand, från hvilken man
sjelf utgått? Ack jo! så känner jag det i min ringhet,
tackar Gud för den lyckan och önskar alla en lika ren
fröjd. Men i synnerhet unnar jag den åt dig, som sitter
så temligen ensam, och icke såsom jag har tusen andra
saker, från hvilka det käns så skönt att återvända i det
kära, tystlåtna och bullrande, stillsamma och rörliga
fornlifvet. Derför vill jag tvinga bilderna ur din hjerna
ut på papperet, och derför är jag så nöjd, att du en
gång kommit dig för dermed. — Nu är det filosofiska
kapitlet slut.
Vännen
SCHOLANDER.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
