Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 S V ER I GE.
11
ligen ett sorgligt och som jag tror opåkalladt förtal, när man som
författaren i fråga påstår, att svenskarna i Amerika hafva glömt
lanciet i högan Nord. Det är, synes det mig, en förvrängning af
fakta, som kräfver den allvarligaste upprättelse. Författaren står
bestämdt i ett skeft och orätt förhållande gent emot våra två
millioner ädla svenska män och kvinnor i detta land, ända till dess
han bevisat sina påståenden eller återtagit dem. Att anföra hvad
en »snickare» i en stad och en »skomakare» i en annan skrytsamt
sagt honom om Amerika, bevisar bra nära ingenting. Hvarför ej
söka efter andra vittnen? På samma sätt skulle jag kunna
konstatera, att svenskarna i Sverige ansåge Amerika som ett land,
uppfylldt af idel indianer och buffeloxar. Nej, svenskarna i den
nya världen äro ofantligt ihärdiga i sin kärlek till fadernejorden.
Tänk endast t. ex. på hvilka storartade svenska fester, som årligen
firas i landets olika delar, med det enda målet att uppelda och
nära vår själfkänsla som svensk nationalitet. Jag har för två år
sedan haft äran vara en af talarne vid en sådan svensk fest i
Amerika, till hvilken Ijorton tusen inträdesbiljetter voro sålda. I
fjol var jag med om en annan dylik fest, som bragt tillsammans
omkring tio tusen svenskar. I år har jag ej talat på förfädernas
dag, ty jag var i Sverige vid den tiden, och där hörde jag
verkligen icke, att man hade för sed att särdeles ofta taga sig för
något sådant. Jo, det var sant, stoftet af en stor svensk man från
— Amerika hemfördes i de dagarna, och då hölls det fest på allvar
i hela Sverige, såsom rätt och tillbörligt var, ty John Ericson,
värmländingen från Newyork, var, han som hundra tusentals andra
svenskar i Amerika, en värdig och trogen son af det sköna,
oförgätliga landet i höga Norden. Ja, vi svensk-amerikaner kunna ej
annat än älska vår »gamla moder», äfven när hon understundom
tillåter, att en eller annan af hennes beryktade söner reser hit
öfver för att sedan tala om för henne, att vi äro idel dåliga och
otacksamma barn. Men jag ber om ursäkt! Det var ej meningen
att nu taga upp den här för mig så obehagliga saken. Längre
fram, sedan jag läst hela arbetet, vill jag däremot på allvar
gen-drifva en del af de i min tanke orätta — eller åtminstone ensidiga
— framställningar, som en af mig i många afseenden högt aktad
man hyser om oss svenskar i Amerika. Nu skola vi återvända
till Andovers lugna, trefliga, jag höll på att säga fiegmatiska bygder;
ty mina goda vänner där hafva det numera i allmänhet så godt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
