Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 6
ANDRA KAPITLET.
gåfvo tidigare än några andra evangelium åt indianerna.
Augustana-synodens underbara historia vore ock ett bevis på hvad
svenskar kunna uträtta.
Därnäst erhöllo Sveriges universitet, elementar-läroverk och
folkskolor, d. v. s. både dess högre och allmänna bildningsanstalter,
de amplaste loford. Det var ju strax efter världsexpositionen i
Philadelphia 1876, och tillfället var således lämpligt för den sortens
skryt. I sammanhang därmed anfördes namnen på Sveriges store
vetenskapsmän, talare och skalder. Konung Oskar II blef ej glömd
i den långa listan, ehuru hvarken anteckningarna eller minnet säger
något om hvad som yttrades. Sveriges nuvarande konung är stor på
många områden, ehuru det kanske är sant om honom som om andra:
Man uppskattas rätt, först sedan man är gången. Så omtalades
Sveriges inre politiska historia, dess många utmärkta konungar och
drottningar, ett kapitel som i sanning är värdt att gifva akt på
både länge och noggrant.
Det sista beviset handlade om det lilla Sveriges inflytande på
utlandet. Landet med ett par millioners folkmängd hade uträttat
storverk. Vikingarna, Rysslands och Preussens (1656) grundläggning
omtalades. Så kom ordningen till Normandie. Jag sade djärft, att
det genom de skandinaviska vikingarna i franska folket ingjutna
nya, lifskraftiga blodet hade kraftigt bidragit till att göra detta folk
så betydande i historien.
Det lilla Sverige har tvenne gånger räddat reformationens sak:
första gången i Stångebro slag mellan Karl den 9:de och Sigismund,
den 28 sept. 1598, och andra gången i slaget vid Lützen d. 6 nov. 1632.
Men detta blir alltför långt, och jag måste skynda. Jag
talade naturligtvis om våra tappra svenska härförare och deras
lika tappra soldater, om Sveriges betydelse vid flere viktiga
europeiska fredsslut samt påstod, att den nuvarande svenska hären
utgjorde till och med preussarnas förtjusning. Sist nämndes om stora
svensk-amerikaner, såsom John Morton, John Ericson, amerial
Dahlgren m. fl. samt att svensk-amerikaner uppfunnit bland annat huslyft
-ningsmaskinen och majs-planteringsmaskinen, båda af stor praktisk
betydelse. Meningen var, att alltsammans skulle afslutas mycket
högtidligt med anförande af Odhners vackra ord: Måtte Sveriges
ungdom af våra stora minnen lifvas till dygd och fosterlandskärlek
— endast då har den rätt studerat Sveriges historia. Dit hann
jag dock aldrig. En af opponenterna hade gifvit akt på tidens fart,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
