Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 124
SJUNDE KAPITLET.
som synes. Kistan står i ett dekoreradt grafkor, uppfördt under
konstnärens lifstid och i enlighet med hans önskningar.
Själfva byggnaden påbörjades 1839 och blef färdig 1848.
Stilen är delvis hämtad från egyptiska och grekiska
begrafnings-byggnader, och dekorationerna, i synnerhet på väggarna till
borggården, påminna särdeles mycket om denna egendomlighet. Men
jag hinner ej nu tala vidare om huset. Låtom oss i stället se
hvad det innehåller. Svaret blir: Thorwaldsens arbeten och
samlingar. Utom hans modeller i gips och hans ritningar finnas här
109 marmor-pjeser, nämligen 4 grupper, 20 statyer, 20 byster samt
65 reliefer, och 1 fris. Vi börja vår promenad, träffa några af
våra reskamrater, vandra från rum till rum, genom korridorer,
vestibuler, upp och ned på vackra trappgångar, tills vi erhållit ett
slags totalbild af de konstskatter, som bevaras i de 42 större och
mindre salarna o. s. v. af den stora byggnaden. Hvilken jätte
inom konstens värld måste icke Thorwaldsen hafva varit, hvilken
underbar arbetsförmåga, hvilken rik skaparkraft I . Man behöfde i
sanning många dagar för att betrakta den store mästarens egna
arbeten, utan att ändå hinna blifva på allvar bekant med de taflor
m. m., som dessutom höra till samlingarna. Men jag kunde icke
undgå att gifva akt på en omständighet, den nämligen, att
Thorwaldsen öfverallt där det var möjligt har sökt ställningar och
grupperingar för sina konstalster, hvilka nästan oväntadt mycket
beröfva figurerna t. o. m. de fikonalöf man gärna ser som försvar
gent emot den fullständiga nuditeten. Jag tror mig känna skälen
som användas för att försvara detta förhållande, men konsten måste
väl ändå veta någon gräns för sina realistiska tendenser, annars
kommer hon lätt i tjänst hos en makt, som borde vara helt
främmande för henne. Jag är hvarken en puritan från nya England
eller en Hoofvian från Västergötland, men jag har dock trott mig
finna genom mina erfarenheter bland människorna, att den gode
Guden väl visste hvad han gjorde, när det blef sa ställdt, att den
syndiga människan skulle hafva åtminstone en liten smula kläder
på sig. Men vi amerikaner äro kanske för stränga härvidlag. Vi
äro åtminstone mera konservativa i denna fråga, det tror jag, än
de glada köpenhamnarna.
Thorwaldsens Kristus l Jag behöfver ju ej beskrifva den för
mina läsare. Jag såg den både i museet och sedan i Vor Frues
Kirke. Hvilket mästerverk! Ända till dess jag sett Munckaczkys
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
