Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 170
SJUNDE KAPITLET.
äga godt tillfälle och tillräcklig tid för att beskåda dessa storartade
natur-under, hvilka väl förtjäna att ses, äfven af den som sett sig
mätt på Niagara. Redan innan vi hunno i land, syntes en hel
skara gossar och några äldre, hvilka på mössan buro — skall jag
säga inskriptionen: ciceron, 25 öre. De hade god röst och goda
lungor och därtill ett ansiktsuttryck, som kom mig att undra, om
jag icke hade kommit tillbaka till Amerika. Jag valde att åka och
skulle därför betala en krona och »få allting fritt». Vår kusk var
mycket språksam, och hans lilla gosse, en af de tjänsteandar vi
sett, hvilken hoppat upp i åkdonet, pratade med samma ledighet
som en lössläppt fonograf, endast med mera både kraft och
uthållighet.
Namnet Trollhättan (Trollmössan) var redan i forntiden bekant
genom sagan om Starkodders och Hergrims strid om den sköna
Ogn Alfafostre. Sagan förmäler, att Starkodder hade en allra
käresta vid namn Ogn Alfafostre. Hergrim Halftroll hette den i
en saga så nödvändiga rivalen. I Starkodders frånvaro bortförde
Hergrim den vackra jungfrun och gifte sig med henne. Vid sin
återkomst blef Starkodder mäkta vred, såsom rätt och tillbörligt
var, och utmanade den djärfve Hergrim på en envigeskamp,
hvilken skulle afgöra hvem af de två skulle äga den fagra Ogn.
En-vigeskampen ägde rum vid Trollhättan. Hergrim blef dödligt sårad,
den sköna tog det så hårdt, att hon begick själfmord, och stället
kallades därefter Trollhättan till minne af Hergrim Halftroll, som
där blef dödad.
Vi kommo snart nog förbi fabriker och verkstäder till Utsikten,
därifrån man har en den förträffligaste vy af det hela. Det enda
besvärliga här var, att vi bokstafligen förföljdes af en halfvuxen,
halfdrucken yngling, som ville tvinga sällskapet att köpa dyra och
dåliga fotografier af fallen.
Nu blicka vi hän öfver floden och fallen och söka tränga in
i våra ögons trånga kamera en bild af detta underverk, så
storartadt, så skönt, så nordiskt, att den som sett det aldrig kan
förgäta den synen. Första intrycket är en känsla af öfverraskning.
Trollhättan är långt större än dess rykte. Det är så med
svenskarna och allt svenskt: de äro för blygsamma. Om Trollhättan
funnes i Norge eller Amerika, skulle hela världen tala därom. Jag
har med beundran skådat Niagara från de mest olika synpunkter,
och det finnes bara ett Niagara i världen; men Trollhätte-fallen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
