Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 172
SJUNDE KAPITLET.
Vi stå kvar där vid Utsikten. På andra sidan synes en
skog-beväxt klippvägg, så hög, så pålitlig, så nordiskt allvarsam, att
bilden aldrig fördunklas. Så blickar jag ned i den djupa, dunkla
strömmen. Se, icke ett vattenfall, utan en hel serie, en kedja, fem
tusen fot lång, fall på fall, och det oaktadt intet upprepande, utan
idel nya sammansättningar! Så stod jag länge, lutad mot min käpp,
och försökte få en totalbild af den vildaste och vackraste
naturscen mitt öga någonsin skådat, vare sig förut eller sedan. Hvilket
majestät i den mångstämmiga sången, hvilken fullständighet i den
sköna taflan, huru sant nordiskt var icke alltsammans! O, huru jag
älskar den där otämda naturen i dess frimodiga trots, i dess kalla
stelhet, i dess leende behag! Hvar utom i mina fäders land finner
man en sådan sammansättning? Jag står där än. Se silfver-bandet
i den mörkgröna ramen, se, huru vattnets andar besinningslöst
hoppa från fall till fall och regnbågen så vänligt färgar skummet,
som stänker från yppiga lockar. Är naturen död? Nej, den lefver,
den lefver åtminstone i det gamla, oförgätliga Sverige, den lefde
för mig den minnesrika stunden vid Trollhättan.
Först se vi de tre Helvetes-fallen. Dessa bildas därigenom,
att vattenmassan i otyglad fart kastar sig öfver trenne bråddjup,
hvilka syntes mig mycket större, än de i verkligheten lära vara.
Sedan kommer Stampströms-fallet och längre ner Toppöfallet, det
största och mest storartade af dem alla. Här rusar strömmen med
ett hemskt och obeskrifligt dån fram för att på en gång kasta sig
44 fot ned i djupet. Fallet delas af en liten ö, som kallas Toppön.
I en af de klippor, hvilka ligga på ömse sidor om fallet, finnes en
urhålkning, i hvilken enligt traditionen grymma röfvare fordom
gömde sig. Alldeles ofvanför denna urhålkning fanns förr ett
utskjutande klippblock, hvilket numera är nedfallet och som kallades
Skräddare-klinten; enligt berättelsen hade det erhållit sitt namn
efter en lifdömd skräddare, som fått löfte om nåd, ifall han på
den svindlande klinten kunde sy en klädning färdig utan att bli
yr i hufvudet af dånet. En af mina källor säger, att han lyckades,
en annan att han misslyckades, men båda stämma öfverens däri,
att han slutligen fann sin graf i de vreda, af raseri skummande
böljorna.
Nära intill finnes den s. k. Kungsgrottan, där talrika kungliga
personer, såsom Gustaf III, Karl Johan, Oskar och Josefina låtit
inhugga sina namn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
