Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
TIONDE KAPI TLET.
holm är Sverige, och en turist, som besöker det landet, gör väl i
att stanna mycket länge i dess sköna hufvudstad. Göteborg talar
alla krämar-språk i världen och förtjänar duktigt med penningar
därpå, norrländingarna äro frihandlare och grannar med ryssen och
hafva godt om penningar och en underbart storartad natur samt
äro makalöst gästfria, såsom alla svenskar; men stockholmarna äga
Sveriges hjärta, tala den vackraste, gladaste svenska och omgifvas
af en natur så omskiftande, så rik, så trolskt intagande, att en
resande snart börjar undra, om det finnes någon annan plats på
jorden så skön som Sveriges hufvudstad. Med den förut omtalade
engelske ämbetsmannen, som var gammal turist, sammanträffade
vi ett par dagar senare, en leende sommarförmiddag, på Mosebacke.
Vi stodo tysta en stund och betraktade nästan med vördnad den
så ovanligt sköna tafla, som låg utbredd framför oss. Då greps
jag af en oemotståndlig svensk patriotism och gick fram till min
engelske vän, som med det folkets vanliga flegma och
kännaremin betraktade detta mitt fäderneslands juvelskrin utan att förråda
den minsta rörelse, och såg honom i ögonen, under det att jag
med stolt och leende trots sade: »Erkänn, min herre, att en så
vacker syn har ni aldrig förr skådat.» Med sitt orubbliga lugn
började han tala om Bosporen o. s. v., men tillade sedan: »men
fullt så vackert, så färgrikt som detta var det dock icke.»
Men vi äro ännu på Mälaren bortåt Södertelge. Ber om
ursäkt, men när man kommer så nära Stockholm, ila tankar ’och
minnen förut, och det fordras en särdeles skicklig kör-karl, för att
man ej skall hinna fram i förväg. Det var en kall och ruskig
eftermiddag. Vi behöfde både ytterrock och res-schal för att icke
frysa, men på däck måste vi ändå stå kvar. Långt där borta
ligger Björkö med Ansgarii-monumentet. Nu börjar sällskapet tala
om Kungshatt. Om en stund synes den höga klippan och den
välbekanta järnhatten på den resliga stången. Ja, visst är jag
republikan, men när tanken ilar utmed den långa raden af svenska
hjältekonungar, hvilkas namn lysa med så klar glans på historiens
himmel, då kommer den bekännelsen alltid på läpparna: lyckliga
land, som äger en så ädel, en så hänförande historia som Sveriges.
Här i Amerika pratar man om republik i våra fäders land. Idel
dumheter 1 Det blir icke af, åtminstone ej på rysligt länge. Svenskarna
lefva i många afseenden långt lugnare och bekvämare under sin
konung än vi fria amerikaner under vår president. De missför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
