Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I SVERIGE.
22 I
som fint och nobelt att utkräfva en oblodig, men hjärtlös hämnd.
Man tiger och sväljer och väntar, men glömmer aldrig. Sådana
hafva många af våra beryktade män varit, sådana äro många nu,
och det är en skuggsida i vår vackra, amerikanska
ackommodations-teori. Hämndlystnaden och roten därtill, afundsjukan, finnas dock
äfven i ett land, så stadgadt och ordentligt som gamla Sverige. Jag
hörde därom många skratt-retande anekdoter i somras. Annars
tillades den sista tanken för att göra den där skuggsidan hos oss
en smula ljusare. Jag ville icke, att sådana där hjärtlösa och
hämndlystna, oblodiga kannibaler, som våra politiska parti-chefer och våra
järnvägskungar äro, skulle framstå i en alltför mörk dager. För
mig är en människa utan hjärta ingen människa alls, och en
hämndlysten person är en hedning, hvad namn han för öfrigt har.
Emellertid ville jag med allt detta endast inledningsvis omtala,
att vi amerikaner äro rysligt förvetna och nyfikna, när vi fara
utrikes för att roa eller hvila oss. Här hemma däremot bry vi oss
i allmänhet mycket litet om utlandet och äro på det området ofta
rysligt okunniga, alldeles som mina goda läsare i Sverige vanligtvis
äro, när det blir fråga om amerikanska förhållanden. Den där
okunnigheten kan dock stundom återfinnas på närmare håll, ibland
rätt oväntadt. I går kväll läste jag i en norsk-amerikansk tidning
en förfärlig upptuktelse gent emot någon, som varit olycklig nog
att tala om Kristiania i Sverige, liksom om icke från vår breda,
amerikanska synpunkt det bästa som kunde hända det lilla vackra,
morska Norge vore, att det finge blifva en svensk provins. Notisen
skulle visa amerikanernas oförlåtliga slarf, så snart det blir fråga
om Europas geografi. I samma nummer upplyser dock tidningen,
som redigeras af en lärd och framstående norrman, därom, att den
svenska psalmboken skall revideras för att ersätta en del
medeltids-och katoliserande psalmer med sådana, som äro mera tidsenliga.
Tänk, hvilken hjälp det varit för den så utmärkta
psalmboks-kommittéen därhemma, om den där notisen publicerats något tidigare!
På midsommaraftonen skulle vi tre amerikaner i sällskap med
en vän i Stockholm se »folklifvet», eller hvad det nu egentligen
skulle vara. Minister Thomas hade rådt oss att gå till
Ladugårdsgärdet, där »folklifvet» skulle te sig på ett så storartadt och
tilldragande sätt, att de kungliga t. o. m. ofta vore där för att se
på. Alltså gingo vi dit för att få se både »folklifvet» och kanske
äfven de kungliga. Men vi hade gjort upp räkningen utan värden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
